Min C-uppsats om kollaborativ konsumtion – varsågoda

framsidan

Tillgång framför ägande – drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion_Emma Öhrwall 2015

Det känns mycket underligt att kunna dela med mig av min färdiga uppsats, speciellt när jag i dagens läge hade valt att utforma den annorlunda och använda andra begrepp.

Mentalt började jag med uppsatsen 2013 men började först skriva 2014 och idag blev den helt färdig (nja, en kan alltid fixa men nu måste jag släppa den). Varför tog det så lång tid? Jo, för det första har jag ett behov att förstå allt och gärna alla detaljer. Jag är en av dem som inte kan börja skriva förrän en har full koll på ämnet.Efterhand fick jag ge upp denna tanke och acceptera att med kollaborativ ekonomi går det inte, i alla fall inte just nu.

Inte heller fanns det mycket material jag kunde använda, forskningen hade inte hunnit börja undersöka kollaborativ ekonomi i den utsträckningen som jag behövde för att finna vetenskapligt material. Under tiden uppsatsen tog form kom fler och fler artiklar, rapporter och undersökningar (alla med olika definitioner och begrepp). Helt plötsligt ville alla skriva om återkomsten att hyra, dela, byta, låna och ge.

Det var få människor som kände till “kollaborativ ekonomi” eller “delandets ekonomi” (som det ibland missvisande kallas), när jag började skriva uppsatsen. Även jag hade svårt att förstå skillnaden mellan begreppen, varav jag använde begreppet delandets ekonomi i mina intervjuer. Idag vet jag mer, mycket tack vare uppsatsen och all den kunskap jag fått chansen att ta del av.

dela

Idag skulle jag snarare kalla vissa av tjänsterna “On demand ekonomi” och andra delar “kollaborativ ekonomi” varav “kollaborativ konsumtion” är en del av den kollaborativa ekonomin. Jag skulle inte använda delandets ekonomi då det är för diffust och oklart.

On-demand: The On-Demand Economy is defined as the economic activity created by digital marketplaces that fulfill consumer demand via immediate access to and convenient provisioning of goods and services.

Kollaborativ ekonomi: The collaborative economy is defined as initiatives based on horizontal networks and participation of a community. It is built on “distributed power and trust within communities as opposed to centralized institutions” (R. Botsman), blurring the lines between producer and consumer. These communities meet and interact on online networks and peer-to-peer platforms, as well as in shared spaces such as fablabs and coworking spaces.

Många kan tycka att det känns onödigt att vara så noga med begrepp, är det inte effekten som är viktigast och strunt samma vad vi kallar det? Jag förstår att det känns onödigt, men någon som någon gång skrivit en uppsats, rapport eller varit med att skapa en policy vet att begrepp är viktigt. Vad är det som beskrivs? Vad är det som undersöks? Vad är det som ska regleras? Vilka konsekvenser får det? Vilka är drivkrafterna? etc.. För detta krävs begrepp och definitioner, speciellt när fenomenen är många och uppfattas som nya och tycks höra ihop med varandra.

Oavsett begreppsförvirring lyckades uppsatsen besvara enligt mitt tycke de båda forskningsfrågorna:

Vilka är drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion?

Hur kan kollaborativ konsumtion leda till en mer ekologiskt hållbar konsumtion?

kollaborativ ekonomi infograf_NY

Personligen anser jag att kollaborativ ekonomi kan bli en av vår tids bästa lösningar men som mitt resultat visar behöver kollaborativ konsumtion per automatik inte leda till en hållbar utveckling eller hållbar konsumtion.

Vill du veta mer?

Spana in föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg, som jag var med och startade 2014.