När den sista fesken är tagen.

Om inte ens politikerna lyssnar på forskarnas alarm när ska de då lyssna?

Att fiskekvoterna är designade efter fångst som tas i land är också ett stort dilemma eftersom mycket bifångst slängs tillbaka och skapar ett stort mörkertal…

Så låt oss rädda fiskebeståndet! Om du äter fisk se till att den är krav-märkt, MSC-märkt eller ASC-märkt.

Advertisements

Fairphone – Luras inte av luren

Jag hade precis kommit hem från praktiken i London och avnjöt en öl med en vän på den lokala baren. Jag fick ett sms och tog upp min telefon. Min vän kollade på mobilen och sa “Jaha du har kvar din gamla telefon” . Jag blev helt stum och fick mig en funderare. Kommentaren var oväntad och aldrig tidigare hade jag ens tänkt tanken “att jag hade min gamla telefon”. Saken är den att min telefon inte ens är gammal enligt min mening. Det är en Samsung Nexus som jag köpte för 2,5 år sedan. Som jag misstänkte började den krångla lagom till att min två års avbetalning var avklarad. Planerat åldrande kort sagt…

Åter till grundproblemet att konsumenterna ska byta telefonmodell lika ofta som underkläder. Hysterin att ständigt kommunicera att man är uppdaterad och har det senaste har en rad negativa konsekvenser. Hundratals användbara mobiler förkastas eller som oftast ligger telefonerna i en byrålåda och skräpar. Den ökade efterfrågan på mobiltelefoner i “utvecklingsländer” och de sinade resurserna har resulterat i pantsystem på telefoner. Ett av företagen som betalar dig för din gamla telefon är envirofone.se. Det låter så fint när diverse företag marknadsför sig som att man gör en god gärning att rusta upp telefoner så “utvecklingsländer” får tillgång till samma teknik som oss i väst. Förstå mig rätt, alla prylar och allt “skräp” skall återanvändas och återvinnas. Dessvärre är det  jag nämnde innan som driver utvecklingen, jakten på status att äga den senaste modellen av telefon och en marknad som är beroende av prylarnas korta livslängd.

Mobiltelefonen är nog den ägodelen vi använder mest. Panikkänslan när man tror att telefonen är borta har även jag känt. Tekniken leder till mycket gott och rent ut sagt älskar jag funktionen av min telefon. Nyss nämnde jag de sinade resurserna, resurser som främst består av metaller. Metaller som kräver tungt arbete och är en mycket miljöbelastande verksamhet. Mitt i allt detta har vi människorna som hanterar metallerna och arbetar i gruvorna. Skador på organ, nervsystem och infertilitet har rapporterats. Fysiska skador av kontakt med metallerna och det fysiska arbetet är en del av problematiken. Den andra delen består av att metaller oftast finns i icke demokratiska länder och länder med bristande eller obefintligt miljöskydd.

När jag köpte min telefon är alla telefonens baksidor och negativa konsekvenser dolda för mig. Hade vi ens köpt telefoner om vi fick veta att: Grattis till din nya telefon! Till följd av tillverkningen av denna telefon fick en flicka i Kongo betala med sitt liv. En man i Sydafrika drabbades av manganism och koppargruvan i Peru bidrar till att gruvan tillhör en av de mest förorenade platserna i världen.

Skulle inte tro det… Så tänk en gång extra innan du tänker byta ut din telefon.

När min telefon har sagt sitt tänker jag köpa mig en Fairphone. Fairphone är ett steg på vägen till att belysa problemen av mobiltelefonerna och att visa att telefonens supply chain kan skötas annorlunda än vad den gör idag. För en vecka sedan meddelande företaget att de har fått in de 5000 förhandsbeställningar de behövde för att starta produktionen.

Arbetarna i Kina får bättre betalt 

Metallerna från Kongo är från gruvor som inte stödjer konflikterna

Båda SIM-korten kan brukas

E-skrotprogram

Utbytbart batteri

fairphone_2-650x0

Fairphone: Buy a phone, start a movement from Fairphone on Vimeo.

Fairphone: Pre-order explanation animation from Fairphone on Vimeo.

http://takingshitapart.tumblr.com/

Rent brilliant – Method, företaget som vågar

Method är ett företag som startade år 2000 i USA. Method tillverkar och säljer miljövänliga städprodukter, både när det gäller innehåll och förpackning. Sedan starten har företaget vågat ta stegen andra företag undviker.

2005 lanserades de i Storbritannien och Kanada. Tre år senare börja de producera förpackningar av 100% återvunnen “post-consumer” plast. 2009 blev de ett av de första företagen att bli Cradle to Cradle-certifierade och idag har de ca 60 produkter som kan leva upp till den skarpa certifieringen. Method samarbetar med TerraCycle som samlar in förpackningarna och återvinner materialet.  Förra året gick de ihop med min personliga favorit, Ecover.

Sist men inte minst har de börjat tillverka förpackningar av “havsplast”. I ett och ett halvt år har de samlat in ett ton plast från Hawaiis stränder. De vill belysa problemet med haven som fylls med skräp. De menar att tillverka något av plasten är inte en lösning men kan vara ett sätt att lyfta frågan. Läs mer om “havsplasten” här.

3001780-inline-method-ocean-plastic

 

“we’re not saying that the solution to the ocean plastic problem is making bottles out of trash, but by doing so we can prove that there are alternatives to using virgin materials – like PCR plastic, which we use in all of our bottles.”

method miljöarbete

Ekofilosofi – Mina tankar om natursyn i relation till miljöfrågan

ekosystemtjänstJag skulle vilja börja denna reflektion om natursyn i relation till miljöfrågan med ett påstående; dagens rådande dominerande natursyn i väst är direkt kopplad till ekosystemets status. Observera att jag inte har uttalat mig om vilken karaktär statusen innehar. För att göra detta måste jag sätta det i relation till människan, som exempelvis kvalitén på ekosystemtjänster vi som art är beroende av. För enligt mig har naturen inget stadie som är varken rätt eller fel då naturen är under ständig förändring. För naturen existerar ingen tid, inget då eller sen utan jag tror snarare tidsuppfattningen är likt Hopi-indianernas ett enda oändligt nu där allt är sammankopplat.

Trots avsaknaden av ett optimalt stadie finns det ingen avsaknad av naturens egenvärde. Vi som människa har inte rätt att exploatera eller överutnyttja naturen bara för att vi kan. Samtidigt blir detta en paradox om jag skall hålla fast vid min ståndpunkt att för naturen finns inget rätt eller fel. Här kan jag endast till mitt försvar åter säga att, bara för att vi kan förstöra naturen ger det oss inte rätten att göra det utan istället medföljer ett ansvar. Samma ansvar jag som människa har att inte ta någon annans liv för att jag kan.

Hur påverkar då den dominerande natursynen miljöfrågan? Som Hermodsson väl beskriver i ..där världen blir till låter dagens naturvetenskap naturen delas in i primära och sekundära värden och hur vetenskapen tar bort den etiska dimensionen vilket därmed överlägger moralen på allmänheten. Men hur skall allmänheten kunna ta ansvar för naturen när vetenskapen som är likt en religion, har avsagt sig allt ansvar. I och med vetenskapens framhållning blir naturen endast kvantitativ och separerad i beståndsdelar.

I förlängningen blir naturen en plattform för experiment där experimenten i vetenskapens namn anses ”fria” från ansvar och objektiva. Moral anses vara hinder för forskning och framsteg. Naturvetenskapen skiljer på är och bör vilket leder till det negativa tillståndet naturen nu befinner sig i (för människan). Naturen ses som en resurs och något som skall tämjas eller övervinnas, ett ting utan egenvärde. Detta synsätt präglar så väl forskningen som den enskilda människans handlingar.

Många tycks argumentera för att roten till miljöfrågan är okunskap, jag skulle istället vilja mena att problemet är vilken typ av kunskap om naturen som är problemet. För kunskap om naturen i ett naturvetenskapligt perspektiv har vi i massor men då den skiljer på fakta och värderingar leder den till endimensionella lösningar på flerdimensionella problem.  Härmed menar jag att naturvetenskapen är skyldig till den rådande natursynen där natur och människa är separerade och där människan observerar natur från ett utifrånperspektiv.

gladakorNaturen kan ses på många olika sätt än det västliga. Den östliga traditionen ser naturen som helig och människan som en del av den. Här tycks många hitta den natursyn som ses som lösningen till miljöproblemen. Viktigt att komma ihåg är att trots där Buddism och Taoism har verkat har miljöproblem uppstått, därför vill jag efterlysa en ny natursyn. Etiska ståndpunkter med tillhörande moraliska handlingar anpassade efter nutidens sociala, kulturella och historiska sammanhang, som ersätter idealen som annars härstammar från 1600-talets män. Vi måste börja våga diskutera etik och moral samt vår relation till naturen.

Mer i ämnet:
Hermodsson. E, …där världen blir till en kritisk betraktelse, Bokförlaget ÅSAK, 2000
Hallgren.H, Det gröna skiftet – från industrialism till ekologism, Recito, 2009
Böhler.T, Vindkraft, landskap och mening, kap 4 Förståelsen av landskapet, 2000
Liedman S.E, Kunskapens makt och maktens kunskap, Forskning och framsteg no.4, 2004
Peterson A.L, Environmental Ethics 28, no 4, Toward a Materialist Environmental Ethic, 2006
Friberg, Hopi-indianernas bild av universum

Orsak och verkan – Sandy påminner oss om det grundläggande problemet

Trots att jag sitter tryggt här i London, påverkas även jag av stormen som skrämmer slag i USA. Det är mycket som står på spel, Obamas möjlighet till fortsatt styre och framför allt vår framtid och natursyn.  Jag har följt nyhetsrapporteringen kring stormen. På den amerikanska tv-kanalen NBC finns ett videoklipp som avslutas med “Sandy is going to get mad”.

Vad säger detta egentligen om vår natursyn? Jo, att naturen är en mäktig och farlig kraft som skall kontrolleras. Det talas väldigt lite om, varför detta sker. Kort och gott är det orsak och verkan. Människan har aldrig tidigare påverkat naturen så mycket som de senaste århundradena, vilket naturligtvis får konsekvenser. Konsekvenser som endast är negativa för människan för, för naturen finns inget rätt eller fel heller ingen tid.

Hur kan vi använda kunskapen om det förändrade klimatet till något produktivt? Något som leder till förändring istället för ytterligare strategi att motarbeta naturen och se den som något som skall tämjas?

 

“When people damage part of an ecosystem, it adapts by changing to a different kind – one that may not serve human needs as well as before “

– Gerry Marten

Marcus Larsson (1825-1864), Brinnande ångbåtar

Detta är ett verk jag hade chansen att se på utställning “Helvete” på Borås Konstmuseum i våras. Konstnären är känd för sina dramatiska motiv i tidens anda. Denna är från mitten av 1800-talet och visst liknar den helvetet, håller vi på att skapar oss ett helvete? Men om du tittar noga till höger finner du i det mörkaste partierna, ett stjärnfall…

Belyser den omtalade föreläsningen med Johan Rockström och Mattias Klum “Vår tid på Jorden”

Detta är ett klipp på 17 minuter av Mattias Klum (fotograf/filmare) och  Johan Rockström, även känd som medförfattare till Den stora förnekelsen, där de berättar om deras nya bok “Vår tid på jorden” .

Som humanekolog reagerar jag på vissa uttryck och granskar budskapets natursyn. Naturen benämns som outnyttjade resurser vilket speglar synen på naturen som resurs, rätt för människan att bruka.  Det diskuteras kring  företagens och vår välfärds beroende av naturens tillstånd.

Men kanske är det på detta sätt miljöfrågan skall kommuniceras för att företagsvärlden skall motiveras att  agera och satsa på naturen?
Denna föreläsning är ett typexempel riktad till de ljusgröna och ett klipp som skulle uppröra många mörkgröna. Men som Johan nämner behöver vi integrera den högra- och vänstra-hjärnhalvan för att förstå miljöfrågan. Vilket jag tänker som en integration mellan de ljusgröna och mörkgröna värderingarna.

Sammanfattningsvis tycker jag de lyckas bra trots allt med detta klipp, en pedagogisk och visuell presentation. Att slippa domedags-ångesten och pekpinnen samt urtråkiga grafer är alltid positivt. Det jag saknar är trots allt etiken, vetenskapen har avsagt sig etikens dimension men vill vi ta miljöfrågan på allvar behöver vi integrera vetenskapen och etiken. För som Johan säger miljöfrågan går att lösa med helhetsperspektiv. Hagainitiativet står bakom föreläsningen.