Ett nödvändigt anti-rasistiskt initiativ – Tea Time

Att främlingsfientliga partier vinner mark i Europa är dessvärre allt vanligare. Frågar du mig så anser jag att detta är ett symptom på missnöjet systemet skapar. Men det är så mycket enklare att skylla på en grupp människor än ett sjukt system, där exempelvis krig är en förutsättning för tillväxt. Strax innan jag flyttade hem från Oslo gick jag med i Tea Time, ett initiativ av  Antirasistisk Senter . Tea Time är arrangerat genom att muslimska familjer bjuder hem icke muslimska familjer. Bakgrunden till initiativet är statistiken som pekar på att etniska nordmän som känner personer med minoritetsbakgrund har mindre fördomar. Siffrorna visar också att få etniska nordmän har vänner med minoritetsbakgrund. Tea Time är ett sätt att mötas! Det har hittills anordnats 3000 te-sällskap och 500 muslimska familjer har öppnat sina hem.

Finns det något liknande i Sverige?

På Norges motsvarighet till SVT, NRK finns ett klipp om Tea Time. Klicka på länken eller på någon av bilderna för att se det.

 

Familjen Thaythay möter familjen Jacobsen

muslimskfamilj Ickemuslimskfamilj banner

Ekofilosofi – Mina tankar om natursyn i relation till miljöfrågan

ekosystemtjänstJag skulle vilja börja denna reflektion om natursyn i relation till miljöfrågan med ett påstående; dagens rådande dominerande natursyn i väst är direkt kopplad till ekosystemets status. Observera att jag inte har uttalat mig om vilken karaktär statusen innehar. För att göra detta måste jag sätta det i relation till människan, som exempelvis kvalitén på ekosystemtjänster vi som art är beroende av. För enligt mig har naturen inget stadie som är varken rätt eller fel då naturen är under ständig förändring. För naturen existerar ingen tid, inget då eller sen utan jag tror snarare tidsuppfattningen är likt Hopi-indianernas ett enda oändligt nu där allt är sammankopplat.

Trots avsaknaden av ett optimalt stadie finns det ingen avsaknad av naturens egenvärde. Vi som människa har inte rätt att exploatera eller överutnyttja naturen bara för att vi kan. Samtidigt blir detta en paradox om jag skall hålla fast vid min ståndpunkt att för naturen finns inget rätt eller fel. Här kan jag endast till mitt försvar åter säga att, bara för att vi kan förstöra naturen ger det oss inte rätten att göra det utan istället medföljer ett ansvar. Samma ansvar jag som människa har att inte ta någon annans liv för att jag kan.

Hur påverkar då den dominerande natursynen miljöfrågan? Som Hermodsson väl beskriver i ..där världen blir till låter dagens naturvetenskap naturen delas in i primära och sekundära värden och hur vetenskapen tar bort den etiska dimensionen vilket därmed överlägger moralen på allmänheten. Men hur skall allmänheten kunna ta ansvar för naturen när vetenskapen som är likt en religion, har avsagt sig allt ansvar. I och med vetenskapens framhållning blir naturen endast kvantitativ och separerad i beståndsdelar.

I förlängningen blir naturen en plattform för experiment där experimenten i vetenskapens namn anses ”fria” från ansvar och objektiva. Moral anses vara hinder för forskning och framsteg. Naturvetenskapen skiljer på är och bör vilket leder till det negativa tillståndet naturen nu befinner sig i (för människan). Naturen ses som en resurs och något som skall tämjas eller övervinnas, ett ting utan egenvärde. Detta synsätt präglar så väl forskningen som den enskilda människans handlingar.

Många tycks argumentera för att roten till miljöfrågan är okunskap, jag skulle istället vilja mena att problemet är vilken typ av kunskap om naturen som är problemet. För kunskap om naturen i ett naturvetenskapligt perspektiv har vi i massor men då den skiljer på fakta och värderingar leder den till endimensionella lösningar på flerdimensionella problem.  Härmed menar jag att naturvetenskapen är skyldig till den rådande natursynen där natur och människa är separerade och där människan observerar natur från ett utifrånperspektiv.

gladakorNaturen kan ses på många olika sätt än det västliga. Den östliga traditionen ser naturen som helig och människan som en del av den. Här tycks många hitta den natursyn som ses som lösningen till miljöproblemen. Viktigt att komma ihåg är att trots där Buddism och Taoism har verkat har miljöproblem uppstått, därför vill jag efterlysa en ny natursyn. Etiska ståndpunkter med tillhörande moraliska handlingar anpassade efter nutidens sociala, kulturella och historiska sammanhang, som ersätter idealen som annars härstammar från 1600-talets män. Vi måste börja våga diskutera etik och moral samt vår relation till naturen.

Mer i ämnet:
Hermodsson. E, …där världen blir till en kritisk betraktelse, Bokförlaget ÅSAK, 2000
Hallgren.H, Det gröna skiftet – från industrialism till ekologism, Recito, 2009
Böhler.T, Vindkraft, landskap och mening, kap 4 Förståelsen av landskapet, 2000
Liedman S.E, Kunskapens makt och maktens kunskap, Forskning och framsteg no.4, 2004
Peterson A.L, Environmental Ethics 28, no 4, Toward a Materialist Environmental Ethic, 2006
Friberg, Hopi-indianernas bild av universum

Brighton you are so kind to me.

Det finns många anledningar att älska Brighton.  Det sägs att det är den mest gay-vänligaste staden i UK, det finns vegetariska restauranger överallt, massor av små independent-butiker, marknader, second-hand butiker, vintage-butiker, lokala matproducenter, en gigantisk hälsokostbutik och så andas du den friska luften och kan gå till stranden för att vandra längst vattnet. Jag har aldrig tidigare känt mig så hemma och normal. I denna staden är det norm att vara vegetarian, miljö-medveten och kräsen.  Det tar ca en timma med tåget till Brighton från London och om du har tur får du en biljett, tur & retur för ca 10 pund.  Åker du till Brighton se till att hitta en “Green Birghton Guide”. Här vill man leva!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdefullt skräp – Korrespondenterna SVTPlay

Idag såg jag avsnittet “Värdefullt skräp”  (Korrespondenterna) . Som humanekolog var jag imponerad hur de lyckats på 30 min visa avfallsfrågan så väl, även dess baksidor.  Att öka industrialiseringen av återvinning och materialanvändning, har inte bara positiva effekter utan också negativa.  I flertal länder finns det sedan decennier tillbaka ett försörjningssystem av just insamling av skräp. Arbetare som är beroende av denna inkomst men som har väldigt lite att säga till om och samtidigt arbetar under mycket osäkra förhållanden.

Det är lätt för mig som boende i väst att glorifiera att återvinna och skapa nytt värde av skräp, genom DIY, upcycling eller Cradle 2 cradle. Men om vi vill lära oss av tidigare misstag som vi sett vad gäller miljöfrågan, så måste vi se helheten! Ja, det är komplicerat och krävande men det är så det är och vill vi på riktigt finna långsiktiga lösningar måste vi ta hänsyn till detta. Genom att säga att det är för komplext menar vi samtidigt att vi inte är kapabla att lösa det, rent av att människan är ointelligent.

Belyser den omtalade föreläsningen med Johan Rockström och Mattias Klum “Vår tid på Jorden”

Detta är ett klipp på 17 minuter av Mattias Klum (fotograf/filmare) och  Johan Rockström, även känd som medförfattare till Den stora förnekelsen, där de berättar om deras nya bok “Vår tid på jorden” .

Som humanekolog reagerar jag på vissa uttryck och granskar budskapets natursyn. Naturen benämns som outnyttjade resurser vilket speglar synen på naturen som resurs, rätt för människan att bruka.  Det diskuteras kring  företagens och vår välfärds beroende av naturens tillstånd.

Men kanske är det på detta sätt miljöfrågan skall kommuniceras för att företagsvärlden skall motiveras att  agera och satsa på naturen?
Denna föreläsning är ett typexempel riktad till de ljusgröna och ett klipp som skulle uppröra många mörkgröna. Men som Johan nämner behöver vi integrera den högra- och vänstra-hjärnhalvan för att förstå miljöfrågan. Vilket jag tänker som en integration mellan de ljusgröna och mörkgröna värderingarna.

Sammanfattningsvis tycker jag de lyckas bra trots allt med detta klipp, en pedagogisk och visuell presentation. Att slippa domedags-ångesten och pekpinnen samt urtråkiga grafer är alltid positivt. Det jag saknar är trots allt etiken, vetenskapen har avsagt sig etikens dimension men vill vi ta miljöfrågan på allvar behöver vi integrera vetenskapen och etiken. För som Johan säger miljöfrågan går att lösa med helhetsperspektiv. Hagainitiativet står bakom föreläsningen.