Min C-uppsats om kollaborativ konsumtion – varsågoda

framsidan

Tillgång framför ägande – drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion_Emma Öhrwall 2015

Det känns mycket underligt att kunna dela med mig av min färdiga uppsats, speciellt när jag i dagens läge hade valt att utforma den annorlunda och använda andra begrepp.

Mentalt började jag med uppsatsen 2013 men började först skriva 2014 och idag blev den helt färdig (nja, en kan alltid fixa men nu måste jag släppa den). Varför tog det så lång tid? Jo, för det första har jag ett behov att förstå allt och gärna alla detaljer. Jag är en av dem som inte kan börja skriva förrän en har full koll på ämnet.Efterhand fick jag ge upp denna tanke och acceptera att med kollaborativ ekonomi går det inte, i alla fall inte just nu.

Inte heller fanns det mycket material jag kunde använda, forskningen hade inte hunnit börja undersöka kollaborativ ekonomi i den utsträckningen som jag behövde för att finna vetenskapligt material. Under tiden uppsatsen tog form kom fler och fler artiklar, rapporter och undersökningar (alla med olika definitioner och begrepp). Helt plötsligt ville alla skriva om återkomsten att hyra, dela, byta, låna och ge.

Det var få människor som kände till “kollaborativ ekonomi” eller “delandets ekonomi” (som det ibland missvisande kallas), när jag började skriva uppsatsen. Även jag hade svårt att förstå skillnaden mellan begreppen, varav jag använde begreppet delandets ekonomi i mina intervjuer. Idag vet jag mer, mycket tack vare uppsatsen och all den kunskap jag fått chansen att ta del av.

dela

Idag skulle jag snarare kalla vissa av tjänsterna “On demand ekonomi” och andra delar “kollaborativ ekonomi” varav “kollaborativ konsumtion” är en del av den kollaborativa ekonomin. Jag skulle inte använda delandets ekonomi då det är för diffust och oklart.

On-demand: The On-Demand Economy is defined as the economic activity created by digital marketplaces that fulfill consumer demand via immediate access to and convenient provisioning of goods and services.

Kollaborativ ekonomi: The collaborative economy is defined as initiatives based on horizontal networks and participation of a community. It is built on “distributed power and trust within communities as opposed to centralized institutions” (R. Botsman), blurring the lines between producer and consumer. These communities meet and interact on online networks and peer-to-peer platforms, as well as in shared spaces such as fablabs and coworking spaces.

Många kan tycka att det känns onödigt att vara så noga med begrepp, är det inte effekten som är viktigast och strunt samma vad vi kallar det? Jag förstår att det känns onödigt, men någon som någon gång skrivit en uppsats, rapport eller varit med att skapa en policy vet att begrepp är viktigt. Vad är det som beskrivs? Vad är det som undersöks? Vad är det som ska regleras? Vilka konsekvenser får det? Vilka är drivkrafterna? etc.. För detta krävs begrepp och definitioner, speciellt när fenomenen är många och uppfattas som nya och tycks höra ihop med varandra.

Oavsett begreppsförvirring lyckades uppsatsen besvara enligt mitt tycke de båda forskningsfrågorna:

Vilka är drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion?

Hur kan kollaborativ konsumtion leda till en mer ekologiskt hållbar konsumtion?

kollaborativ ekonomi infograf_NY

Personligen anser jag att kollaborativ ekonomi kan bli en av vår tids bästa lösningar men som mitt resultat visar behöver kollaborativ konsumtion per automatik inte leda till en hållbar utveckling eller hållbar konsumtion.

Vill du veta mer?

Spana in föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg, som jag var med och startade 2014.

Systemfel #3 står Telenors “Change” för

Igår såg jag Telenors senaste kampanj (läs desperata försök att kränga abonnemang och telefoner) med viljan att sälja en “ny” affärsmodell, som Resumé väljer att kalla det. Affärsmodellen är urdum och värre ur miljösynpunkt än den existerande affärsmodellen.

Den “nya” modellen framstår som ett sätt att få byta telefonmodell oftare, utan att behöva betala klart sitt abonnemang först. Visserligen en poäng här, trist att betala ett abonnemang på två år (vilket många väljer) när mobilens planerade livslängd gör att telefonen slutar fungera innan färdig avbetalning, även så kallat “planerat åldrande”.

Så med sin kampanj “Change” vill Telenor möjliggöra hyperkonsumtion av telefoner och har mage nog att marknadsföra detta som miljövänligt. I deras reklamvideo menar Telenor att de är miljövänliga när de återanvänder telefonerna  “sen skickas den vidare för återanvändning för att spara på miljö- och naturresurser” .  Att återanvända telefonen är bra då förlängs dess livscykel men observera att mobilen måste vara fungerande för att bytet skall vara genomförbart. Med kampanjen främjar de hyperkonsumtion genom att locka kunder att kunna byta telefonmodell varje år vilket är enligt mig genomruttet, och Greenwash!

Futerra en hållbarhetskommunikationsbyrån beskriver Greenwash enligt:

Greenwash, som också kallas gröntvätt eller grönmålning, är ett miljöpåstående som antingen är ogrundat (en lögn)
eller irrelevant (en distraktion). Greenwash kan dyka upp i reklambudskap, i PRsammanhang och på förpackningar, webbsidor och i intervjuer. Det kan handla om produkter och tjänster, såväl som organisationer eller människor. I grund och
botten handlar greenwash om att snacka mycket och göra lite, eller ingenting alls. Ett gammalt koncept som nu har klätt sig i moderna gröna kläder. Källa

I Futerras Greenwashguide prickar Telenors kampanj in flera av samtliga tio punkter som tyder på Greenwash. Ett tips till Telenor och reklambyrån Lowe Brindfors som står bakom kampanjen, läs Futerras Greenwashguide innan ni utvecklar kampanjer… Ni skulle också kunna fundera över vilket ansvar och vilken roll NI har i att “spara på miljö- och naturresurser”. 

Telenor uttrycker att den nya affärsmodellen bygger på konsumentinsikt, eftersom ” Enligt Telenors egna undersökning skulle sex av tio svenskar byta mobiltelefon oftare än vartannat år, om de hade möjlighet att göra det kostnadsfritt. ” Istället för att påskynda den linjära affärsmodellen och försöka göra den cirkulär, skulle de kunna göra cirkulära affärsmodeller på riktigt. Om det nu är så att de är seriösa i sitt miljöengagemang.

Telenor skulle kunna titta på andra företag som Fairphone och Phoneblocks exempelvis. Jag vet att Telenor i sig inte producerar telefonerna men de är återförsäljare, och har ett ansvar samt kan påverka kvalitén på framtidens telefoner, alltså produkten de säljer…

Telenor och Lowe Brindfors ni får gärna kontakta mig om ni behöver hjälp med att förstå vad riktigt miljöarbete betyder, hjälper er gärna!

Länkar: Kampanjen “Change”  och artikel i Resumé

Tidigare inlägg om mobiler och miljöpåverkan “Fairphone – luras inte av luren”

 

Här kommer kampanjen som provocerar mig så in i…

change1

 

 

change2

change3

 

Sevärt på SVTPlay och UR

lönesänkarnaLönesänkarna

Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga människor till del. Det har pågått i trettio år. Hur blev politikerna så överens om att göra näringslivet rikare på löntagarnas bekostnad?

encivilisationikrisCivilisationens kris

Finns det ett samband mellan världens olika kriser? Är klimatförändringar, livsmedelsbrist, finanskris, terrorhot och militarism symptom på ett samverkande globalt systemfel? Den brittiske säkerhetsforskaren dr Nafeez Mosaddeq Ahmed tar oss med på en resa där han försöker få oss att förstå sambanden mellan kriserna som hotar vår civilisation. Han menar att det bara är genom att se sambanden mellan de globala kriserna som vi kan hitta lösningar och rädda oss själva och vår planet. Dokumentären är baserad på boken “A user’s guide to the crisis of civilization: and how to save it.”

systemfelSystemfel som hotar världen

Hur fungerar egentligen vårt nuvarande samhällssystem? Bankerna tjänar allt mera pengar samtidigt som vanliga människor lever på lånade medel. En analys av dagsläget utifrån rubriker som: imperier, bankväsende, terrorism, resurser och framsteg. Vi möter tänkare som ger oss sin bild av den krisande världsekonomin och människans situation i dagens globala samhälle. Många som kommer till tals är övertygade kapitalister som är kritiska till dagens kapitalism. Hur kan alternativa tankesätt och lösningar inför framtiden se ut?

egyptenikrisEgypten i kris

Amerikansk dokumentär från 2013. Den egyptiska armén hjälpte det muslimska brödraskapet till makten. Nu gör den allt för att krossa rörelsen. Det här är historien om vad som hände bakom kulisserna fram till massakern på Ramsestorget den 16 augusti i år.

microtopiaMicrotopia

I Jesper Wachtmeisters nya dokumentär Microtopia presenteras en handfull personer världen runt som tagit compact living till en helt ny nivå i absolut miniformat. I den framväxande rörelsen för micro-boende ryms både frihetssträvan, arkitektoniska experiment och kritik mot konsumtionssamhället. Är det dags att kliva av ekorrhjulet, lämna den rådande normen kring arbete och konsumtion, sälja bostaden och flytta in i en poncho?

Fairphone – Luras inte av luren

Jag hade precis kommit hem från praktiken i London och avnjöt en öl med en vän på den lokala baren. Jag fick ett sms och tog upp min telefon. Min vän kollade på mobilen och sa “Jaha du har kvar din gamla telefon” . Jag blev helt stum och fick mig en funderare. Kommentaren var oväntad och aldrig tidigare hade jag ens tänkt tanken “att jag hade min gamla telefon”. Saken är den att min telefon inte ens är gammal enligt min mening. Det är en Samsung Nexus som jag köpte för 2,5 år sedan. Som jag misstänkte började den krångla lagom till att min två års avbetalning var avklarad. Planerat åldrande kort sagt…

Åter till grundproblemet att konsumenterna ska byta telefonmodell lika ofta som underkläder. Hysterin att ständigt kommunicera att man är uppdaterad och har det senaste har en rad negativa konsekvenser. Hundratals användbara mobiler förkastas eller som oftast ligger telefonerna i en byrålåda och skräpar. Den ökade efterfrågan på mobiltelefoner i “utvecklingsländer” och de sinade resurserna har resulterat i pantsystem på telefoner. Ett av företagen som betalar dig för din gamla telefon är envirofone.se. Det låter så fint när diverse företag marknadsför sig som att man gör en god gärning att rusta upp telefoner så “utvecklingsländer” får tillgång till samma teknik som oss i väst. Förstå mig rätt, alla prylar och allt “skräp” skall återanvändas och återvinnas. Dessvärre är det  jag nämnde innan som driver utvecklingen, jakten på status att äga den senaste modellen av telefon och en marknad som är beroende av prylarnas korta livslängd.

Mobiltelefonen är nog den ägodelen vi använder mest. Panikkänslan när man tror att telefonen är borta har även jag känt. Tekniken leder till mycket gott och rent ut sagt älskar jag funktionen av min telefon. Nyss nämnde jag de sinade resurserna, resurser som främst består av metaller. Metaller som kräver tungt arbete och är en mycket miljöbelastande verksamhet. Mitt i allt detta har vi människorna som hanterar metallerna och arbetar i gruvorna. Skador på organ, nervsystem och infertilitet har rapporterats. Fysiska skador av kontakt med metallerna och det fysiska arbetet är en del av problematiken. Den andra delen består av att metaller oftast finns i icke demokratiska länder och länder med bristande eller obefintligt miljöskydd.

När jag köpte min telefon är alla telefonens baksidor och negativa konsekvenser dolda för mig. Hade vi ens köpt telefoner om vi fick veta att: Grattis till din nya telefon! Till följd av tillverkningen av denna telefon fick en flicka i Kongo betala med sitt liv. En man i Sydafrika drabbades av manganism och koppargruvan i Peru bidrar till att gruvan tillhör en av de mest förorenade platserna i världen.

Skulle inte tro det… Så tänk en gång extra innan du tänker byta ut din telefon.

När min telefon har sagt sitt tänker jag köpa mig en Fairphone. Fairphone är ett steg på vägen till att belysa problemen av mobiltelefonerna och att visa att telefonens supply chain kan skötas annorlunda än vad den gör idag. För en vecka sedan meddelande företaget att de har fått in de 5000 förhandsbeställningar de behövde för att starta produktionen.

Arbetarna i Kina får bättre betalt 

Metallerna från Kongo är från gruvor som inte stödjer konflikterna

Båda SIM-korten kan brukas

E-skrotprogram

Utbytbart batteri

fairphone_2-650x0

Fairphone: Buy a phone, start a movement from Fairphone on Vimeo.

Fairphone: Pre-order explanation animation from Fairphone on Vimeo.

http://takingshitapart.tumblr.com/

Ekofilosofi – Mina tankar om natursyn i relation till miljöfrågan

ekosystemtjänstJag skulle vilja börja denna reflektion om natursyn i relation till miljöfrågan med ett påstående; dagens rådande dominerande natursyn i väst är direkt kopplad till ekosystemets status. Observera att jag inte har uttalat mig om vilken karaktär statusen innehar. För att göra detta måste jag sätta det i relation till människan, som exempelvis kvalitén på ekosystemtjänster vi som art är beroende av. För enligt mig har naturen inget stadie som är varken rätt eller fel då naturen är under ständig förändring. För naturen existerar ingen tid, inget då eller sen utan jag tror snarare tidsuppfattningen är likt Hopi-indianernas ett enda oändligt nu där allt är sammankopplat.

Trots avsaknaden av ett optimalt stadie finns det ingen avsaknad av naturens egenvärde. Vi som människa har inte rätt att exploatera eller överutnyttja naturen bara för att vi kan. Samtidigt blir detta en paradox om jag skall hålla fast vid min ståndpunkt att för naturen finns inget rätt eller fel. Här kan jag endast till mitt försvar åter säga att, bara för att vi kan förstöra naturen ger det oss inte rätten att göra det utan istället medföljer ett ansvar. Samma ansvar jag som människa har att inte ta någon annans liv för att jag kan.

Hur påverkar då den dominerande natursynen miljöfrågan? Som Hermodsson väl beskriver i ..där världen blir till låter dagens naturvetenskap naturen delas in i primära och sekundära värden och hur vetenskapen tar bort den etiska dimensionen vilket därmed överlägger moralen på allmänheten. Men hur skall allmänheten kunna ta ansvar för naturen när vetenskapen som är likt en religion, har avsagt sig allt ansvar. I och med vetenskapens framhållning blir naturen endast kvantitativ och separerad i beståndsdelar.

I förlängningen blir naturen en plattform för experiment där experimenten i vetenskapens namn anses ”fria” från ansvar och objektiva. Moral anses vara hinder för forskning och framsteg. Naturvetenskapen skiljer på är och bör vilket leder till det negativa tillståndet naturen nu befinner sig i (för människan). Naturen ses som en resurs och något som skall tämjas eller övervinnas, ett ting utan egenvärde. Detta synsätt präglar så väl forskningen som den enskilda människans handlingar.

Många tycks argumentera för att roten till miljöfrågan är okunskap, jag skulle istället vilja mena att problemet är vilken typ av kunskap om naturen som är problemet. För kunskap om naturen i ett naturvetenskapligt perspektiv har vi i massor men då den skiljer på fakta och värderingar leder den till endimensionella lösningar på flerdimensionella problem.  Härmed menar jag att naturvetenskapen är skyldig till den rådande natursynen där natur och människa är separerade och där människan observerar natur från ett utifrånperspektiv.

gladakorNaturen kan ses på många olika sätt än det västliga. Den östliga traditionen ser naturen som helig och människan som en del av den. Här tycks många hitta den natursyn som ses som lösningen till miljöproblemen. Viktigt att komma ihåg är att trots där Buddism och Taoism har verkat har miljöproblem uppstått, därför vill jag efterlysa en ny natursyn. Etiska ståndpunkter med tillhörande moraliska handlingar anpassade efter nutidens sociala, kulturella och historiska sammanhang, som ersätter idealen som annars härstammar från 1600-talets män. Vi måste börja våga diskutera etik och moral samt vår relation till naturen.

Mer i ämnet:
Hermodsson. E, …där världen blir till en kritisk betraktelse, Bokförlaget ÅSAK, 2000
Hallgren.H, Det gröna skiftet – från industrialism till ekologism, Recito, 2009
Böhler.T, Vindkraft, landskap och mening, kap 4 Förståelsen av landskapet, 2000
Liedman S.E, Kunskapens makt och maktens kunskap, Forskning och framsteg no.4, 2004
Peterson A.L, Environmental Ethics 28, no 4, Toward a Materialist Environmental Ethic, 2006
Friberg, Hopi-indianernas bild av universum

Hormonstörande kemikalier & tidig pubertet

Detta inlägg är ett gammalt inlägg från min förra blogg, dock är ämnet aktuellt.

EU håller just nu på att bedöma vad som är hormonstörande kemikalier.

Härom dagen släppte även WHO en rapport och bekräftar att våra folksjukdomar har koppling till kemikalier.

______________________________________________________________________________________________


Du som har valt att leva i din lilla bubbla och inte vill att ditt medvetna ska få vetskap om verkligheten , bör inte läsa detta inlägg. 

År 2003 skedde något som aldrig tidigare hänt. Den danska gosskören fick ställa in sin årliga höjdpunkt, turnéresan till USA. Det kan låta som något av en bagatell men faktum är att det aldrig hänt sedan sångskolans start, 1924. Turnén ställdes in eftersom det var svårt att finna sopraner pga pojkarnas tidiga pubertet. Besvikelsen var stor med tanke på att pojkarna hade handplockats vid åtta års ålder, för att träna tills de når tonåren. Nu när de hade nått tonåren hade sopranerna blivit tenorer och hela turnén fick avlysas.

Historien glömdes bort, enda tills en dansk specialistläkare upptäckte händelsen på nytt. Den styrkte det han och hans kollegor alltmer uppmärksammat i sitt arbete, allt fler barn når puberteten i tidig ålder. Läkaren vars namn är Niels E. Skakkebæk, beslöt tillsammans med sina kollegor att undersöka om det fanns något sammanhang mellan deras egna patienter och gosskören. Teamet började bedriva forskning på det danska Rigshospitalet i Köpenhamn.

Sedan 1997 kände man till att amerikanska forskare hade alarmerat om drastiska fall i åldersskalan. Var detta även på väg att ske i Europa? Anders Juul, Skakkebæks efterträdare var van att se tidig pubertet som ett typiskt amerikanskt problem som resultat av: övervikt, brist på motion och hormonbehandlat kött m.m. Den senaste danska forskningen (1991) hade inte visat några tecken på förändringar men för att kartlägga utvecklingen startades en ny forskning.

De senaste två århundradena har genomsnittsåldern för pubertet förändrats i Väst-världen. På 1700-talet i Tyskland var genomsnittsåldern 18 år för det manliga könet. Från mitten av 1800-talet till 1900-talet sjönk genomsnittsåldern för första menstruation i USA och Nord Europa från 17 år till 14 år. Vilket har en logisk förklaring. Under denna period förbättrades allmänhälsan. När människor är sunda, friska och inte längre undernärda leder det till att människorna förändras. Från 50-talet avstannade den sluttande kurvan

Tanner_scale-female1950 skapades Tannerskalan, ett system för att mäta pubertetens olika faser och systemet användes i hela världen. Bröstutvecklingen (som anses vara första stadiet) skedde runt 11,5 års ålder. Testikelvolymen (som anses vara första stadiet för män) skedde runt 11,2 års ålder. 1997 publicerades en amerikansk studie som indikerade en plötslig förändring i flickornas bröstutveckling. 17 000 flickor uppvisade den låga genomsnitts åldern 9,7 år och bland afroamerikaner var åldern ännu lägre, 8 år.

Studien blev senare bedömd som mindre korrekt eftersom många av flickorna var överviktiga och själva sökt vård och därför inte var rättvis representant för den generella gruppen flickor. Dock  år 2002 visade ytterligare en studie liknande resultat. Bröstutvecklingen skedde en till två år tidigare än Tanner kartlagt (Tanner 11,5 år).

De danska läkarteamet fann sina och de internationella studierna oerhört chockerande. Läkarna använde sig av sångskolans arkiv för att bedriva ytterligare studier, man kartlade även de danska flickornas hormonutveckling. Det var tydliga förändringar av båda könens utveckling. Resultaten publicerades 2009 och var enastående i sitt slag i Västeuropa. Bröstutvecklingen hade förändrats från : år 1991 runt 10,8 års ålder till år 2006 runt 9,8 års ålder. Pubertetsåldern för pojkar hade sjunkit med 3,5 månader. Även liknande information fick man från resten av världen t.ex. Kina där lägsta ålder för bröstutveckling var 9,2 år.

Vad innebär detta för unga flickor och pojkar?

Tidigare inträffade det sexuella och det psykologiska mognandet tätt efter varandra. När dessa sker med större mellanrum, blir även det ett större mellanrum mellan det fysiska och psykiska mognandet, vilket medför dramatiska förändringar. Barn blir sexuellt mogna innan de kan hantera det psykiskt. Barn kan bli lättare utsatta för sexuellt missbruk, opassande sexuella aktiviteter, könssjukdomar och tonårsgraviditet. Studier har även visat att ungdomar som kommer i tidig pubertet i större grad är involverade i missbruk och brott. Förhöjda nivåer av hormoner påverkar aggressiviteten och den mentala hälsan.

Det är inte endast den mentala hälsan som påverkas utan även den fysiska hälsan. Tidig pubertet innebär längre exponering av hormoner. Vilket i sin tur kan kopplas med cancerformer som stimuleras av hormoner: bröstcancer, livmoderhalscancer och prostatacancer.

Vad är orsakerna till denna tidiga pubertet?

Forskarna är eniga, detta går för fort för att vara genetiskt. I denna stund finns det inte tillräckliga bevis men man tror sig ha två huvudorsaker, fetma och kemikalier.

När kroppen når en viss vikt startar kroppens produktion av hormonet Leptin. Leptin in sin tur stimulerar puberteten via hypofysen. Man har sett klara samband med pojkars vikt innan sju års ålder och tidig pubertet. Dock är övervikt inte den enda orsaken. I den danska studien var det ingen skillnad på BMI av de flickor som nådde puberteten tidigt eller sent. Många forskare menar att det beror på vår dagliga exponering av kemikalier. Man ser tydliga förändringar, speciellt i industriländer. Kemikalier vi dagligen utsätts för påverkar våra hormoner, detta vet forskarna med all säkerhet. Varav det har skapats förbud och ständigt utarbetas nya.

Mycket av kemikalierna lagras i våra kroppar, då vi inte har utvecklade organ till dessa relativt nya kemikalier. Gifter och kemikalier lagras i fett, hud och bindväv samt andra organ. Även i blodprov och urinprov finner man kemikalier, till och med i navelsträngsblod…

Artiklar samt källor:

Sydsvenskan Behå i fyran och string i femman

 INTELLIGENT LIFE Magazine Puberty Blues

Tannerskalan

Tidning – Aftenposten Innsikt nr 8 2010 sept

Föreläsning – Sara Chacko, Supermat

YouTube-spellista från Naturskyddsföreningen “Rädda mannen”

Illustrerad Vetenskap Färre pojkar föds

Naturskyddsföreningens rapport “Rädda mannen”

P1-morgon “Kemikalierna som stör hormonerna finns överallt”

forskning.se Ny WHO-rapport: Kemikalier bakom flera folksjukdomar

*så klart att bilden jag hittade hade rosa bakgrund, suck