Missade du Delningsdagen kan du se den här!

Igår var det äntligen dags för Delningsdagen. Vi firade Global Sharing Day för första gången i Sverige (Göteborg).

Missade du alla fantastiska talare så har du chansen att se de flesta, dessvärre blev det en miss i sändningen och våra två första talare kom inte med. Är du intresserad av Kollaborativ Ekonomi, hör av dig 🙂

delningsdagen bild

Fairphone – Luras inte av luren

Jag hade precis kommit hem från praktiken i London och avnjöt en öl med en vän på den lokala baren. Jag fick ett sms och tog upp min telefon. Min vän kollade på mobilen och sa “Jaha du har kvar din gamla telefon” . Jag blev helt stum och fick mig en funderare. Kommentaren var oväntad och aldrig tidigare hade jag ens tänkt tanken “att jag hade min gamla telefon”. Saken är den att min telefon inte ens är gammal enligt min mening. Det är en Samsung Nexus som jag köpte för 2,5 år sedan. Som jag misstänkte började den krångla lagom till att min två års avbetalning var avklarad. Planerat åldrande kort sagt…

Åter till grundproblemet att konsumenterna ska byta telefonmodell lika ofta som underkläder. Hysterin att ständigt kommunicera att man är uppdaterad och har det senaste har en rad negativa konsekvenser. Hundratals användbara mobiler förkastas eller som oftast ligger telefonerna i en byrålåda och skräpar. Den ökade efterfrågan på mobiltelefoner i “utvecklingsländer” och de sinade resurserna har resulterat i pantsystem på telefoner. Ett av företagen som betalar dig för din gamla telefon är envirofone.se. Det låter så fint när diverse företag marknadsför sig som att man gör en god gärning att rusta upp telefoner så “utvecklingsländer” får tillgång till samma teknik som oss i väst. Förstå mig rätt, alla prylar och allt “skräp” skall återanvändas och återvinnas. Dessvärre är det  jag nämnde innan som driver utvecklingen, jakten på status att äga den senaste modellen av telefon och en marknad som är beroende av prylarnas korta livslängd.

Mobiltelefonen är nog den ägodelen vi använder mest. Panikkänslan när man tror att telefonen är borta har även jag känt. Tekniken leder till mycket gott och rent ut sagt älskar jag funktionen av min telefon. Nyss nämnde jag de sinade resurserna, resurser som främst består av metaller. Metaller som kräver tungt arbete och är en mycket miljöbelastande verksamhet. Mitt i allt detta har vi människorna som hanterar metallerna och arbetar i gruvorna. Skador på organ, nervsystem och infertilitet har rapporterats. Fysiska skador av kontakt med metallerna och det fysiska arbetet är en del av problematiken. Den andra delen består av att metaller oftast finns i icke demokratiska länder och länder med bristande eller obefintligt miljöskydd.

När jag köpte min telefon är alla telefonens baksidor och negativa konsekvenser dolda för mig. Hade vi ens köpt telefoner om vi fick veta att: Grattis till din nya telefon! Till följd av tillverkningen av denna telefon fick en flicka i Kongo betala med sitt liv. En man i Sydafrika drabbades av manganism och koppargruvan i Peru bidrar till att gruvan tillhör en av de mest förorenade platserna i världen.

Skulle inte tro det… Så tänk en gång extra innan du tänker byta ut din telefon.

När min telefon har sagt sitt tänker jag köpa mig en Fairphone. Fairphone är ett steg på vägen till att belysa problemen av mobiltelefonerna och att visa att telefonens supply chain kan skötas annorlunda än vad den gör idag. För en vecka sedan meddelande företaget att de har fått in de 5000 förhandsbeställningar de behövde för att starta produktionen.

Arbetarna i Kina får bättre betalt 

Metallerna från Kongo är från gruvor som inte stödjer konflikterna

Båda SIM-korten kan brukas

E-skrotprogram

Utbytbart batteri

fairphone_2-650x0

Fairphone: Buy a phone, start a movement from Fairphone on Vimeo.

Fairphone: Pre-order explanation animation from Fairphone on Vimeo.

http://takingshitapart.tumblr.com/

Way Out West gör det igen

Nyss blev det offentligt att Way Out West valde att köra vegetariskt, för andra året i rad. Förra året blev det en het debatt då festivalen meddelade sitt ställningstagande. Då bloggade jag på goteborgnonstop.se och mitt inlägg “Köttdebatten – en förlängning av den moderna tidens religion” kan läsas där.

Annars vill jag bara säga, gött jobbat Way Out West!

veggies

 

Ekofilosofi – Mina tankar om natursyn i relation till miljöfrågan

ekosystemtjänstJag skulle vilja börja denna reflektion om natursyn i relation till miljöfrågan med ett påstående; dagens rådande dominerande natursyn i väst är direkt kopplad till ekosystemets status. Observera att jag inte har uttalat mig om vilken karaktär statusen innehar. För att göra detta måste jag sätta det i relation till människan, som exempelvis kvalitén på ekosystemtjänster vi som art är beroende av. För enligt mig har naturen inget stadie som är varken rätt eller fel då naturen är under ständig förändring. För naturen existerar ingen tid, inget då eller sen utan jag tror snarare tidsuppfattningen är likt Hopi-indianernas ett enda oändligt nu där allt är sammankopplat.

Trots avsaknaden av ett optimalt stadie finns det ingen avsaknad av naturens egenvärde. Vi som människa har inte rätt att exploatera eller överutnyttja naturen bara för att vi kan. Samtidigt blir detta en paradox om jag skall hålla fast vid min ståndpunkt att för naturen finns inget rätt eller fel. Här kan jag endast till mitt försvar åter säga att, bara för att vi kan förstöra naturen ger det oss inte rätten att göra det utan istället medföljer ett ansvar. Samma ansvar jag som människa har att inte ta någon annans liv för att jag kan.

Hur påverkar då den dominerande natursynen miljöfrågan? Som Hermodsson väl beskriver i ..där världen blir till låter dagens naturvetenskap naturen delas in i primära och sekundära värden och hur vetenskapen tar bort den etiska dimensionen vilket därmed överlägger moralen på allmänheten. Men hur skall allmänheten kunna ta ansvar för naturen när vetenskapen som är likt en religion, har avsagt sig allt ansvar. I och med vetenskapens framhållning blir naturen endast kvantitativ och separerad i beståndsdelar.

I förlängningen blir naturen en plattform för experiment där experimenten i vetenskapens namn anses ”fria” från ansvar och objektiva. Moral anses vara hinder för forskning och framsteg. Naturvetenskapen skiljer på är och bör vilket leder till det negativa tillståndet naturen nu befinner sig i (för människan). Naturen ses som en resurs och något som skall tämjas eller övervinnas, ett ting utan egenvärde. Detta synsätt präglar så väl forskningen som den enskilda människans handlingar.

Många tycks argumentera för att roten till miljöfrågan är okunskap, jag skulle istället vilja mena att problemet är vilken typ av kunskap om naturen som är problemet. För kunskap om naturen i ett naturvetenskapligt perspektiv har vi i massor men då den skiljer på fakta och värderingar leder den till endimensionella lösningar på flerdimensionella problem.  Härmed menar jag att naturvetenskapen är skyldig till den rådande natursynen där natur och människa är separerade och där människan observerar natur från ett utifrånperspektiv.

gladakorNaturen kan ses på många olika sätt än det västliga. Den östliga traditionen ser naturen som helig och människan som en del av den. Här tycks många hitta den natursyn som ses som lösningen till miljöproblemen. Viktigt att komma ihåg är att trots där Buddism och Taoism har verkat har miljöproblem uppstått, därför vill jag efterlysa en ny natursyn. Etiska ståndpunkter med tillhörande moraliska handlingar anpassade efter nutidens sociala, kulturella och historiska sammanhang, som ersätter idealen som annars härstammar från 1600-talets män. Vi måste börja våga diskutera etik och moral samt vår relation till naturen.

Mer i ämnet:
Hermodsson. E, …där världen blir till en kritisk betraktelse, Bokförlaget ÅSAK, 2000
Hallgren.H, Det gröna skiftet – från industrialism till ekologism, Recito, 2009
Böhler.T, Vindkraft, landskap och mening, kap 4 Förståelsen av landskapet, 2000
Liedman S.E, Kunskapens makt och maktens kunskap, Forskning och framsteg no.4, 2004
Peterson A.L, Environmental Ethics 28, no 4, Toward a Materialist Environmental Ethic, 2006
Friberg, Hopi-indianernas bild av universum

#climatemonday – upp till bevis

Endast några dagar efter att SVT:s chef för Aktuellt, Eva Landahl, hamnat på Miljöaktuellts “Svarta listan” meddelar SVT om sin storsatsning #climatemonday.

Syftet är att “samla nyheter, forskarnas kunskap, experternas svar och era observationer, tips, frågor och berättelser under ett och samma tak. ”

Jag hoppas att detta kan föra oss framåt, mot handling och konkreta lösningar. Att belysa bromsklossarna och få förståelse varför det går så trögt globalt. Att identifiera hinder och problem är enkelt men jag hoppas att denna satsningen framför allt ger oss konkreta exempel hur vi sedan kan motverka hindren och lösa problemen. Allt annat har vi hört förut så låt inte detta bli en upprepning av vad vi allaredan vet. Kunskapen om miljöfrågan har vi, nu krävs handling.

Kan detta bli den viktigaste hashtaggen för miljön? Upp till bevis.

#climatemonday

Bild

Resultatet gav resultat – vikten av mätbara resultat inom miljöfrågan

Book Nick Igår gjorde jag ett litet socialt-experiment på Twitter och resultatet blev tydligare än vad jag kunde ana. I boken jag för tillfälligt läser (Change of Heart – Nick Cooney) gör författaren det väldigt klart att vi som är engagerade i arbetet för förändring, är lika beroende av konkreta resultat som en aktieägare. Det som skiljer oss åt är vad han kallar ”The Bottom Line”. Grundstenarna varför vi engagerar oss i diverse verksamheter. Allt för ofta bemöter vi en bottom line som är lika med tillväxt och ekonomisk avkastning. Vi som däremot engagerar oss för förändring har ofta en helt annan Bottom Line. Min personliga Bottom Line är mångfaldig men främst grundar den sig på, en omställning till en värld som är blomstrande inom naturens förutsättningar (Humanekologi).

Som ni förstår är detta extremt svårt att mäta, när mitt mål är så diffust och komplext. Jag har märkt att just detta gör det ibland svårt att motivera mig själv, eftersom jag sällan får konkreta bevis på att det jag gör, gör skillnad.

Ytterligare någon som menar att konkreta resultat  är viktigt, är Hans Rosling, vårt statistikgeni. Förra veckan anordnades ”Zero Conference 2012” av Zero Emission Resource Organisation , där Hans Rosling var en av talarna. Han inledde sin presentation med att säga: Vänsterpolitiken efterfrågar siffror på arbetslösheten och högerpolitiken efterfrågar siffror på GDP. Vi gröna då,vad efterfrågar vi? Vi måste alltså bli bättre och prioritera att mäta resultaten av vårt arbete!

Åter tillbaka till mitt lilla experiment på Twitter. Det jag gjorde var att twittra ” För varje år man är vegetarian “räddar” man 40 djur! #Vegetarian #fakta #djurärintemat @djurensratt” (fakta från boken Change of Heart). Detta gjorde jag för att se om andra som jag, tyckte att konkret fakta var befriande. Jag har aldrig varit med om en sådan respons! Mycket tack vare att Djurens Rätt retweetade den (tack!). Det fantastiska var att folk började räkna ut hur många djur man “räddat”!

Slutsatsen jag drar av detta är att, vi  behöver konkreta bevis och resultat att det vi gör, gör skillnad!

twitter

Orsak och verkan – Sandy påminner oss om det grundläggande problemet

Trots att jag sitter tryggt här i London, påverkas även jag av stormen som skrämmer slag i USA. Det är mycket som står på spel, Obamas möjlighet till fortsatt styre och framför allt vår framtid och natursyn.  Jag har följt nyhetsrapporteringen kring stormen. På den amerikanska tv-kanalen NBC finns ett videoklipp som avslutas med “Sandy is going to get mad”.

Vad säger detta egentligen om vår natursyn? Jo, att naturen är en mäktig och farlig kraft som skall kontrolleras. Det talas väldigt lite om, varför detta sker. Kort och gott är det orsak och verkan. Människan har aldrig tidigare påverkat naturen så mycket som de senaste århundradena, vilket naturligtvis får konsekvenser. Konsekvenser som endast är negativa för människan för, för naturen finns inget rätt eller fel heller ingen tid.

Hur kan vi använda kunskapen om det förändrade klimatet till något produktivt? Något som leder till förändring istället för ytterligare strategi att motarbeta naturen och se den som något som skall tämjas?

 

“When people damage part of an ecosystem, it adapts by changing to a different kind – one that may not serve human needs as well as before “

– Gerry Marten

Marcus Larsson (1825-1864), Brinnande ångbåtar

Detta är ett verk jag hade chansen att se på utställning “Helvete” på Borås Konstmuseum i våras. Konstnären är känd för sina dramatiska motiv i tidens anda. Denna är från mitten av 1800-talet och visst liknar den helvetet, håller vi på att skapar oss ett helvete? Men om du tittar noga till höger finner du i det mörkaste partierna, ett stjärnfall…

Domedagens framgång reflektioner kring Kobra avsnitt 1

Människor bygger bunkrar, norska staten står för en fröbank i fall jordytan utplånas, amerikanska myndigheten CDC (hälsoberedskap) har en handlingsplan för en zombieapokalyps och Domedagsklockan flyttades en minut närmare midnatt i januari. Att jordens undergång förutspås att gå under enligt MAYA-kalendern 21 december 2012, är det få som missat. Sanningen är den att biten av stentavlan som beskriver vad som skall hända är borta och  utsagorna är spekulationer.

Personligen tror jag att det sker en förändring, en form av omställning. En omställning och katastrof jag vet många inom miljörörelsen med glädje välkomnar. Vad som helst för att få till en förändring. Dessvärre kan fruktansvärda katastrofer drabba oss då vi har byggt ett globalt samhälle som är beroende av att jordens biosfär är i balans. För vad är våra maskiner utan energi, en dator utan ström är värdelös, funktionsmässigt.

För någon vecka sedan var jag på Transition Network Conference 2012 med tema “Building Resilience in Extraordinary Times”, här presenterades ett antal förslag och omställningen var i full fart sedan länge. Lokala valutor och självförsörjning var det dominerande taktikerna. Men likt en man jag träffade där som arbetar med försvar och bygga resiliens i krigsdrabbade byar, saknade vi planer för en katastrof. Så till och med i Omställningsrörelsen diskuteras inte dessa frågor utan man räknar med en övergång. Har skrivit kort om mina dagar under konferensen på Omställningens blogg, här.

Kobras reportage låter oss möta svenska myndigheten Samhällsskydd och beredskap vilka är de som skall agera utifall något händer och där verkar det inte förberedas för någon undergång. Vad som än händer den 21 december är det inte osannolikt att katastrofer kommer inträffa i framtiden. Jag försöker bearbeta denna tanke med att konkret leta alternativ till den rådande världsordningen, exempelvis cirkulär ekonomi och permakultur. Att om det sker en katastrof eller omställning kunna agera och presentera alternativ, det är vad jag ser som min plan inför en kommande katastrof.