Systemfel #3 står Telenors “Change” för

Igår såg jag Telenors senaste kampanj (läs desperata försök att kränga abonnemang och telefoner) med viljan att sälja en “ny” affärsmodell, som Resumé väljer att kalla det. Affärsmodellen är urdum och värre ur miljösynpunkt än den existerande affärsmodellen.

Den “nya” modellen framstår som ett sätt att få byta telefonmodell oftare, utan att behöva betala klart sitt abonnemang först. Visserligen en poäng här, trist att betala ett abonnemang på två år (vilket många väljer) när mobilens planerade livslängd gör att telefonen slutar fungera innan färdig avbetalning, även så kallat “planerat åldrande”.

Så med sin kampanj “Change” vill Telenor möjliggöra hyperkonsumtion av telefoner och har mage nog att marknadsföra detta som miljövänligt. I deras reklamvideo menar Telenor att de är miljövänliga när de återanvänder telefonerna  “sen skickas den vidare för återanvändning för att spara på miljö- och naturresurser” .  Att återanvända telefonen är bra då förlängs dess livscykel men observera att mobilen måste vara fungerande för att bytet skall vara genomförbart. Med kampanjen främjar de hyperkonsumtion genom att locka kunder att kunna byta telefonmodell varje år vilket är enligt mig genomruttet, och Greenwash!

Futerra en hållbarhetskommunikationsbyrån beskriver Greenwash enligt:

Greenwash, som också kallas gröntvätt eller grönmålning, är ett miljöpåstående som antingen är ogrundat (en lögn)
eller irrelevant (en distraktion). Greenwash kan dyka upp i reklambudskap, i PRsammanhang och på förpackningar, webbsidor och i intervjuer. Det kan handla om produkter och tjänster, såväl som organisationer eller människor. I grund och
botten handlar greenwash om att snacka mycket och göra lite, eller ingenting alls. Ett gammalt koncept som nu har klätt sig i moderna gröna kläder. Källa

I Futerras Greenwashguide prickar Telenors kampanj in flera av samtliga tio punkter som tyder på Greenwash. Ett tips till Telenor och reklambyrån Lowe Brindfors som står bakom kampanjen, läs Futerras Greenwashguide innan ni utvecklar kampanjer… Ni skulle också kunna fundera över vilket ansvar och vilken roll NI har i att “spara på miljö- och naturresurser”. 

Telenor uttrycker att den nya affärsmodellen bygger på konsumentinsikt, eftersom ” Enligt Telenors egna undersökning skulle sex av tio svenskar byta mobiltelefon oftare än vartannat år, om de hade möjlighet att göra det kostnadsfritt. ” Istället för att påskynda den linjära affärsmodellen och försöka göra den cirkulär, skulle de kunna göra cirkulära affärsmodeller på riktigt. Om det nu är så att de är seriösa i sitt miljöengagemang.

Telenor skulle kunna titta på andra företag som Fairphone och Phoneblocks exempelvis. Jag vet att Telenor i sig inte producerar telefonerna men de är återförsäljare, och har ett ansvar samt kan påverka kvalitén på framtidens telefoner, alltså produkten de säljer…

Telenor och Lowe Brindfors ni får gärna kontakta mig om ni behöver hjälp med att förstå vad riktigt miljöarbete betyder, hjälper er gärna!

Länkar: Kampanjen “Change”  och artikel i Resumé

Tidigare inlägg om mobiler och miljöpåverkan “Fairphone – luras inte av luren”

 

Här kommer kampanjen som provocerar mig så in i…

change1

 

 

change2

change3

 

Advertisements

Missade du Delningsdagen kan du se den här!

Igår var det äntligen dags för Delningsdagen. Vi firade Global Sharing Day för första gången i Sverige (Göteborg).

Missade du alla fantastiska talare så har du chansen att se de flesta, dessvärre blev det en miss i sändningen och våra två första talare kom inte med. Är du intresserad av Kollaborativ Ekonomi, hör av dig 🙂

delningsdagen bild

Förpackningen – skräp eller nytta?

Radio för oss som gillar design och miljö.

Synen på förpackningar som varumärkesförmedlare och skräp. Samtidigt som förpackningar är en stor del av vårt avfall skyddar det produkterna. Hälften av all livsmedel försvinner på vägen om maten inte är förpackad rätt. Samma visa som alltid i miljödebatten. Vad är bäst, mindre transporter eller mindre resursuttag eller mindre sopberg? Systemet är felkonstruerat från början, därför alla dessa paradoxer. Lösningen hade förmodligen varit lokala flöden som då leder till färre transporter. Livsmedlet blir också säsongsanpassat och förpackningarna skall vara designade som en del i ett sunt kretslopp. Behöver vi verkligen alla förpackningar och design, vart går gränserna? Med ändliga resurser bör vi specialdesigna blöjor, disktrasor och tandborstar?

Personligen älskar jag förpackningar och länge trodde jag att det var det jag skulle jobba med. Så som större delen av förpackningsbranschen ser ut idag är det bara dumt, riktigt dumt. Förpackningarna är designade på fel sätt och är en stor anledning till våra avfallsmängder. Det räcker inte med återvinning som förlänger livscykeln, vi behöver sluta livscykeln.

 

“Det går aldrig att sluta kommunicera”

f4164a28f5

helios1

pukka2

renee-old

”Instagram möter Blocket” – Osom Market appen lanseras idag

Hur gärna jag än vill tycka illa om teknik så går det inte, det är väll egentligen själva teknikoptimismen jag kan bli trött på inte tekniken i sig. Jag älskar teknik som underlättar och digitala verktyg! Så därför blev jag mycket glad idag när Osom Market-appen lanserades.  Dock är jag medveten om teknikens baksidor… ett pris vi i väst inte behöver betala utan länderna vars metaller och mineraler vi behöver… Tröstar mig med att appen är mjukvara och inte hårdvara.

Med appen kan användaren fota sina prylar likt Instagram och sedan lägga upp det för försäljning, likt Blocket. Awesome och tajmingen kan inte bli bättre, konsument till konsument (C2C) och samverkanskonsumtion (Collaborative Consumtion) är på gång att ta över!

Hoppas den släpps för Android snart så jag kan prova den!

Har du provat den? Vad tyckte du?

osom

Via ajour.se

 

Dagens genus – internationella kvinnodagen

Igår åkte vi buss till Oxford och när jag skulle släcka lampan ovanför mig såg jag ett piktogram på en av knapparna. Symbolen föreställde en kvinna. Det tog mig ett bra tag innan jag insåg vad det var. Kvinnan symboliserar i detta fall, betjäning i bussen ex. försäljning av dricka. Sen slog det mig att jag sett denna symbolen tidigare på andra bussar. Tankegångarna gick vidare och jag funderade på vad jag hade tänkt om det istället hade varit en man på knappen. Jag hade nog trott att det skulle föreställa busschauffören. Sedan försökte jag komma på en alternativ symbol för att förmedla samma tjänst…vilket var allt annat än lätt.

Stunder som denna blir jag pinsamt medveten om hur jag påverkats av strukturerna. Idag är det internationella kvinnodagen, jag är hoppfull trots allt. Det kommer bli en förändring, steg för steg!

Emelie skrev en fin text förra året på vår kvinnodag, läs den gärna.

genus_piktogram

Resultatet gav resultat – vikten av mätbara resultat inom miljöfrågan

Book Nick Igår gjorde jag ett litet socialt-experiment på Twitter och resultatet blev tydligare än vad jag kunde ana. I boken jag för tillfälligt läser (Change of Heart – Nick Cooney) gör författaren det väldigt klart att vi som är engagerade i arbetet för förändring, är lika beroende av konkreta resultat som en aktieägare. Det som skiljer oss åt är vad han kallar ”The Bottom Line”. Grundstenarna varför vi engagerar oss i diverse verksamheter. Allt för ofta bemöter vi en bottom line som är lika med tillväxt och ekonomisk avkastning. Vi som däremot engagerar oss för förändring har ofta en helt annan Bottom Line. Min personliga Bottom Line är mångfaldig men främst grundar den sig på, en omställning till en värld som är blomstrande inom naturens förutsättningar (Humanekologi).

Som ni förstår är detta extremt svårt att mäta, när mitt mål är så diffust och komplext. Jag har märkt att just detta gör det ibland svårt att motivera mig själv, eftersom jag sällan får konkreta bevis på att det jag gör, gör skillnad.

Ytterligare någon som menar att konkreta resultat  är viktigt, är Hans Rosling, vårt statistikgeni. Förra veckan anordnades ”Zero Conference 2012” av Zero Emission Resource Organisation , där Hans Rosling var en av talarna. Han inledde sin presentation med att säga: Vänsterpolitiken efterfrågar siffror på arbetslösheten och högerpolitiken efterfrågar siffror på GDP. Vi gröna då,vad efterfrågar vi? Vi måste alltså bli bättre och prioritera att mäta resultaten av vårt arbete!

Åter tillbaka till mitt lilla experiment på Twitter. Det jag gjorde var att twittra ” För varje år man är vegetarian “räddar” man 40 djur! #Vegetarian #fakta #djurärintemat @djurensratt” (fakta från boken Change of Heart). Detta gjorde jag för att se om andra som jag, tyckte att konkret fakta var befriande. Jag har aldrig varit med om en sådan respons! Mycket tack vare att Djurens Rätt retweetade den (tack!). Det fantastiska var att folk började räkna ut hur många djur man “räddat”!

Slutsatsen jag drar av detta är att, vi  behöver konkreta bevis och resultat att det vi gör, gör skillnad!

twitter

Samma gamla ineffektiva visa

I slutet av oktober överbelamrades sociala medier av kommentarer om TV4s Kalla Fakta inslag ”Drömmen om levnadslön”, som granskade H&Ms arbetare och deras löner i länder som Kambodja. Det som lyfts fram är de extremt låga lönerna och de fruktansvärda arbetsförhållandena. Inslaget var ett typiskt vinklat inslag och som miljömedveten tittare är jag besviken. Besviken på utförandet av inslaget och den uttjatade moralvisan. Självklart anser jag att vi konsumenter skall informeras om arbetarnas situation men frågan som TV4 borde ställt är, hur kan vi föra en dialog med H&M för att få så stor förståelse för problematiken som möjligt? Det är detta som leder till effektiva långsiktiga  förändringar!

Vad jag som tittare saknar är, mer information om hur processen ser ut i landet. Vad kan företagen göra och kan jag som konsument påverka? Vad hindrar H&M från att förbättra situationen?

Om frågor som dessa och grunden till programmet var att skapa förändring, tror jag att programmet hade sett helt annorlunda ut. Istället blev det ett program som sa allt det vi visste, människorna som producerar våra kläder kan knappt överleva för att vi skall kunna köpa i H&Ms ord ”mode och kvalité för det bästa priset”. Att folk ens är förbluffade och upprörda chockar mig faktiskt. Det här är ingen nyhet.

Programmet har inte varit helt meningslöst trots allt. H&M-aktien sjönk i oktober, demonstrationer där människor låtsas svimma utanför H&Ms huvudkontor har anordnats, Facebook-grupper som uppmanar till bojkott av H&M och ett flertal debattinlägg samt krismöte mellan H&M och politiker, är några av resultaten. Den stora frågan är, kommer programmet leda till en effektiv långsiktig förändring?

Nej, så länge vi inte för en dialog mellan de olika intressenterna kommer vi inte nå den förändringen många önskar. Genom att läsa ”Köpläge för långsiktiga” i Privata Affärer förstår du varför. Artikeln om H&Ms aktie avslutas med ”Är du långsiktig ska nuvarande svacka därför ses som ett köptillfälle på några års sikt. På kort sikt är däremot periodvis svag efterfrågan och ökade lönekostnader i Asien två orosmoln”. Läser du även debattartikeln av Johan Norberg där han använder argument som ” De har dokumenterat att bland det effektivaste vi i väst kan göra för att minska världsfattigdomen är fri handel så att fattiga människor, särskilt kvinnor, får arbeten i exportindustri”, förstår du varför problemet kvarstår.Värdegrunderna i debatten är vars motsatser.

Förhoppningsvis leder resultatet av inslaget även till att H&M siktar högre än ”branschledande inom sociala frågor” för att vara branschledande inom textilindustrin vad gäller sociala frågor är inte särskilt imponerande. Vi kan också hoppas att media lär sig att närma sig företagen och föra en dialog samt fokusera på långsiktiga förändringar.

Och snälla TV4, tänk åtminstone på vilka annonsörer ni har i reklampauserna när ni visar inslag av denna typ, dubbelmoral i högsta grad.

Orsak och verkan – Sandy påminner oss om det grundläggande problemet

Trots att jag sitter tryggt här i London, påverkas även jag av stormen som skrämmer slag i USA. Det är mycket som står på spel, Obamas möjlighet till fortsatt styre och framför allt vår framtid och natursyn.  Jag har följt nyhetsrapporteringen kring stormen. På den amerikanska tv-kanalen NBC finns ett videoklipp som avslutas med “Sandy is going to get mad”.

Vad säger detta egentligen om vår natursyn? Jo, att naturen är en mäktig och farlig kraft som skall kontrolleras. Det talas väldigt lite om, varför detta sker. Kort och gott är det orsak och verkan. Människan har aldrig tidigare påverkat naturen så mycket som de senaste århundradena, vilket naturligtvis får konsekvenser. Konsekvenser som endast är negativa för människan för, för naturen finns inget rätt eller fel heller ingen tid.

Hur kan vi använda kunskapen om det förändrade klimatet till något produktivt? Något som leder till förändring istället för ytterligare strategi att motarbeta naturen och se den som något som skall tämjas?

 

“When people damage part of an ecosystem, it adapts by changing to a different kind – one that may not serve human needs as well as before “

– Gerry Marten

Marcus Larsson (1825-1864), Brinnande ångbåtar

Detta är ett verk jag hade chansen att se på utställning “Helvete” på Borås Konstmuseum i våras. Konstnären är känd för sina dramatiska motiv i tidens anda. Denna är från mitten av 1800-talet och visst liknar den helvetet, håller vi på att skapar oss ett helvete? Men om du tittar noga till höger finner du i det mörkaste partierna, ett stjärnfall…

Ett smart psykologiskt drag av Transport for London

Härom dagen fick jag ett brev, adresserat till mig från Mayor of London. Ärligt talat blev jag nästan rädd och undrade vad i allsin dar vill dom mig? När jag sedan öppnade kuvertet fanns där en enkät. Först så andades jag ut och sedan blev jag irriterad, över att dom orsakat min oro. Därför granskade jag enkäten och undrade vad det kunde vara som var så viktigt? Det var en enkät där jag skulle beskriva   hur jag hade transporterat mig med kollektivtrafiken de senaste fyra dagarna. Ärligt talat, tanken av att sitta och fylla i massa rader gjorde mig extremt omotiverad. Så såg jag det, donationen till välgörenhetsorganisationerna.

För varje besvarad enkät skänker dom 2 pund totalt,  till fyra organisationer. I tillägg har dom tryckt enkäten på klorinfritt FSC papper och lovar att alla enkäter återvinns.   Därför hade jag nu inget val, om jag ignorerade enkäten skulle mitt dåliga samvete jaga mig, om hur jag förhindrade dessa organisationer en donation. Tydligen har 340.000 pund hittills donerats, vilket motiverade mig ännu mer. Ett smart psykologiskt drag av Transport for London.

Vem motiveras av detta initiativ?