Måste ses!

I dag blir det nya vi köper snabbt gammalt och elektronikprodukter är skapade så att de går sönder inom en viss tid. Allt för att öka vår konsumtion. Varför accepterar vi det och konsumerar mer? Har vi konsumtionsplikt?
slit och släng

Advertisements

Systemfel #3 står Telenors “Change” för

Igår såg jag Telenors senaste kampanj (läs desperata försök att kränga abonnemang och telefoner) med viljan att sälja en “ny” affärsmodell, som Resumé väljer att kalla det. Affärsmodellen är urdum och värre ur miljösynpunkt än den existerande affärsmodellen.

Den “nya” modellen framstår som ett sätt att få byta telefonmodell oftare, utan att behöva betala klart sitt abonnemang först. Visserligen en poäng här, trist att betala ett abonnemang på två år (vilket många väljer) när mobilens planerade livslängd gör att telefonen slutar fungera innan färdig avbetalning, även så kallat “planerat åldrande”.

Så med sin kampanj “Change” vill Telenor möjliggöra hyperkonsumtion av telefoner och har mage nog att marknadsföra detta som miljövänligt. I deras reklamvideo menar Telenor att de är miljövänliga när de återanvänder telefonerna  “sen skickas den vidare för återanvändning för att spara på miljö- och naturresurser” .  Att återanvända telefonen är bra då förlängs dess livscykel men observera att mobilen måste vara fungerande för att bytet skall vara genomförbart. Med kampanjen främjar de hyperkonsumtion genom att locka kunder att kunna byta telefonmodell varje år vilket är enligt mig genomruttet, och Greenwash!

Futerra en hållbarhetskommunikationsbyrån beskriver Greenwash enligt:

Greenwash, som också kallas gröntvätt eller grönmålning, är ett miljöpåstående som antingen är ogrundat (en lögn)
eller irrelevant (en distraktion). Greenwash kan dyka upp i reklambudskap, i PRsammanhang och på förpackningar, webbsidor och i intervjuer. Det kan handla om produkter och tjänster, såväl som organisationer eller människor. I grund och
botten handlar greenwash om att snacka mycket och göra lite, eller ingenting alls. Ett gammalt koncept som nu har klätt sig i moderna gröna kläder. Källa

I Futerras Greenwashguide prickar Telenors kampanj in flera av samtliga tio punkter som tyder på Greenwash. Ett tips till Telenor och reklambyrån Lowe Brindfors som står bakom kampanjen, läs Futerras Greenwashguide innan ni utvecklar kampanjer… Ni skulle också kunna fundera över vilket ansvar och vilken roll NI har i att “spara på miljö- och naturresurser”. 

Telenor uttrycker att den nya affärsmodellen bygger på konsumentinsikt, eftersom ” Enligt Telenors egna undersökning skulle sex av tio svenskar byta mobiltelefon oftare än vartannat år, om de hade möjlighet att göra det kostnadsfritt. ” Istället för att påskynda den linjära affärsmodellen och försöka göra den cirkulär, skulle de kunna göra cirkulära affärsmodeller på riktigt. Om det nu är så att de är seriösa i sitt miljöengagemang.

Telenor skulle kunna titta på andra företag som Fairphone och Phoneblocks exempelvis. Jag vet att Telenor i sig inte producerar telefonerna men de är återförsäljare, och har ett ansvar samt kan påverka kvalitén på framtidens telefoner, alltså produkten de säljer…

Telenor och Lowe Brindfors ni får gärna kontakta mig om ni behöver hjälp med att förstå vad riktigt miljöarbete betyder, hjälper er gärna!

Länkar: Kampanjen “Change”  och artikel i Resumé

Tidigare inlägg om mobiler och miljöpåverkan “Fairphone – luras inte av luren”

 

Här kommer kampanjen som provocerar mig så in i…

change1

 

 

change2

change3

 

Sevärt på SVTPlay och UR

lönesänkarnaLönesänkarna

Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga människor till del. Det har pågått i trettio år. Hur blev politikerna så överens om att göra näringslivet rikare på löntagarnas bekostnad?

encivilisationikrisCivilisationens kris

Finns det ett samband mellan världens olika kriser? Är klimatförändringar, livsmedelsbrist, finanskris, terrorhot och militarism symptom på ett samverkande globalt systemfel? Den brittiske säkerhetsforskaren dr Nafeez Mosaddeq Ahmed tar oss med på en resa där han försöker få oss att förstå sambanden mellan kriserna som hotar vår civilisation. Han menar att det bara är genom att se sambanden mellan de globala kriserna som vi kan hitta lösningar och rädda oss själva och vår planet. Dokumentären är baserad på boken “A user’s guide to the crisis of civilization: and how to save it.”

systemfelSystemfel som hotar världen

Hur fungerar egentligen vårt nuvarande samhällssystem? Bankerna tjänar allt mera pengar samtidigt som vanliga människor lever på lånade medel. En analys av dagsläget utifrån rubriker som: imperier, bankväsende, terrorism, resurser och framsteg. Vi möter tänkare som ger oss sin bild av den krisande världsekonomin och människans situation i dagens globala samhälle. Många som kommer till tals är övertygade kapitalister som är kritiska till dagens kapitalism. Hur kan alternativa tankesätt och lösningar inför framtiden se ut?

egyptenikrisEgypten i kris

Amerikansk dokumentär från 2013. Den egyptiska armén hjälpte det muslimska brödraskapet till makten. Nu gör den allt för att krossa rörelsen. Det här är historien om vad som hände bakom kulisserna fram till massakern på Ramsestorget den 16 augusti i år.

microtopiaMicrotopia

I Jesper Wachtmeisters nya dokumentär Microtopia presenteras en handfull personer världen runt som tagit compact living till en helt ny nivå i absolut miniformat. I den framväxande rörelsen för micro-boende ryms både frihetssträvan, arkitektoniska experiment och kritik mot konsumtionssamhället. Är det dags att kliva av ekorrhjulet, lämna den rådande normen kring arbete och konsumtion, sälja bostaden och flytta in i en poncho?

Fairphone – Luras inte av luren

Jag hade precis kommit hem från praktiken i London och avnjöt en öl med en vän på den lokala baren. Jag fick ett sms och tog upp min telefon. Min vän kollade på mobilen och sa “Jaha du har kvar din gamla telefon” . Jag blev helt stum och fick mig en funderare. Kommentaren var oväntad och aldrig tidigare hade jag ens tänkt tanken “att jag hade min gamla telefon”. Saken är den att min telefon inte ens är gammal enligt min mening. Det är en Samsung Nexus som jag köpte för 2,5 år sedan. Som jag misstänkte började den krångla lagom till att min två års avbetalning var avklarad. Planerat åldrande kort sagt…

Åter till grundproblemet att konsumenterna ska byta telefonmodell lika ofta som underkläder. Hysterin att ständigt kommunicera att man är uppdaterad och har det senaste har en rad negativa konsekvenser. Hundratals användbara mobiler förkastas eller som oftast ligger telefonerna i en byrålåda och skräpar. Den ökade efterfrågan på mobiltelefoner i “utvecklingsländer” och de sinade resurserna har resulterat i pantsystem på telefoner. Ett av företagen som betalar dig för din gamla telefon är envirofone.se. Det låter så fint när diverse företag marknadsför sig som att man gör en god gärning att rusta upp telefoner så “utvecklingsländer” får tillgång till samma teknik som oss i väst. Förstå mig rätt, alla prylar och allt “skräp” skall återanvändas och återvinnas. Dessvärre är det  jag nämnde innan som driver utvecklingen, jakten på status att äga den senaste modellen av telefon och en marknad som är beroende av prylarnas korta livslängd.

Mobiltelefonen är nog den ägodelen vi använder mest. Panikkänslan när man tror att telefonen är borta har även jag känt. Tekniken leder till mycket gott och rent ut sagt älskar jag funktionen av min telefon. Nyss nämnde jag de sinade resurserna, resurser som främst består av metaller. Metaller som kräver tungt arbete och är en mycket miljöbelastande verksamhet. Mitt i allt detta har vi människorna som hanterar metallerna och arbetar i gruvorna. Skador på organ, nervsystem och infertilitet har rapporterats. Fysiska skador av kontakt med metallerna och det fysiska arbetet är en del av problematiken. Den andra delen består av att metaller oftast finns i icke demokratiska länder och länder med bristande eller obefintligt miljöskydd.

När jag köpte min telefon är alla telefonens baksidor och negativa konsekvenser dolda för mig. Hade vi ens köpt telefoner om vi fick veta att: Grattis till din nya telefon! Till följd av tillverkningen av denna telefon fick en flicka i Kongo betala med sitt liv. En man i Sydafrika drabbades av manganism och koppargruvan i Peru bidrar till att gruvan tillhör en av de mest förorenade platserna i världen.

Skulle inte tro det… Så tänk en gång extra innan du tänker byta ut din telefon.

När min telefon har sagt sitt tänker jag köpa mig en Fairphone. Fairphone är ett steg på vägen till att belysa problemen av mobiltelefonerna och att visa att telefonens supply chain kan skötas annorlunda än vad den gör idag. För en vecka sedan meddelande företaget att de har fått in de 5000 förhandsbeställningar de behövde för att starta produktionen.

Arbetarna i Kina får bättre betalt 

Metallerna från Kongo är från gruvor som inte stödjer konflikterna

Båda SIM-korten kan brukas

E-skrotprogram

Utbytbart batteri

fairphone_2-650x0

Fairphone: Buy a phone, start a movement from Fairphone on Vimeo.

Fairphone: Pre-order explanation animation from Fairphone on Vimeo.

http://takingshitapart.tumblr.com/

”Instagram möter Blocket” – Osom Market appen lanseras idag

Hur gärna jag än vill tycka illa om teknik så går det inte, det är väll egentligen själva teknikoptimismen jag kan bli trött på inte tekniken i sig. Jag älskar teknik som underlättar och digitala verktyg! Så därför blev jag mycket glad idag när Osom Market-appen lanserades.  Dock är jag medveten om teknikens baksidor… ett pris vi i väst inte behöver betala utan länderna vars metaller och mineraler vi behöver… Tröstar mig med att appen är mjukvara och inte hårdvara.

Med appen kan användaren fota sina prylar likt Instagram och sedan lägga upp det för försäljning, likt Blocket. Awesome och tajmingen kan inte bli bättre, konsument till konsument (C2C) och samverkanskonsumtion (Collaborative Consumtion) är på gång att ta över!

Hoppas den släpps för Android snart så jag kan prova den!

Har du provat den? Vad tyckte du?

osom

Via ajour.se

 

Ekofilosofi – Mina tankar om natursyn i relation till miljöfrågan

ekosystemtjänstJag skulle vilja börja denna reflektion om natursyn i relation till miljöfrågan med ett påstående; dagens rådande dominerande natursyn i väst är direkt kopplad till ekosystemets status. Observera att jag inte har uttalat mig om vilken karaktär statusen innehar. För att göra detta måste jag sätta det i relation till människan, som exempelvis kvalitén på ekosystemtjänster vi som art är beroende av. För enligt mig har naturen inget stadie som är varken rätt eller fel då naturen är under ständig förändring. För naturen existerar ingen tid, inget då eller sen utan jag tror snarare tidsuppfattningen är likt Hopi-indianernas ett enda oändligt nu där allt är sammankopplat.

Trots avsaknaden av ett optimalt stadie finns det ingen avsaknad av naturens egenvärde. Vi som människa har inte rätt att exploatera eller överutnyttja naturen bara för att vi kan. Samtidigt blir detta en paradox om jag skall hålla fast vid min ståndpunkt att för naturen finns inget rätt eller fel. Här kan jag endast till mitt försvar åter säga att, bara för att vi kan förstöra naturen ger det oss inte rätten att göra det utan istället medföljer ett ansvar. Samma ansvar jag som människa har att inte ta någon annans liv för att jag kan.

Hur påverkar då den dominerande natursynen miljöfrågan? Som Hermodsson väl beskriver i ..där världen blir till låter dagens naturvetenskap naturen delas in i primära och sekundära värden och hur vetenskapen tar bort den etiska dimensionen vilket därmed överlägger moralen på allmänheten. Men hur skall allmänheten kunna ta ansvar för naturen när vetenskapen som är likt en religion, har avsagt sig allt ansvar. I och med vetenskapens framhållning blir naturen endast kvantitativ och separerad i beståndsdelar.

I förlängningen blir naturen en plattform för experiment där experimenten i vetenskapens namn anses ”fria” från ansvar och objektiva. Moral anses vara hinder för forskning och framsteg. Naturvetenskapen skiljer på är och bör vilket leder till det negativa tillståndet naturen nu befinner sig i (för människan). Naturen ses som en resurs och något som skall tämjas eller övervinnas, ett ting utan egenvärde. Detta synsätt präglar så väl forskningen som den enskilda människans handlingar.

Många tycks argumentera för att roten till miljöfrågan är okunskap, jag skulle istället vilja mena att problemet är vilken typ av kunskap om naturen som är problemet. För kunskap om naturen i ett naturvetenskapligt perspektiv har vi i massor men då den skiljer på fakta och värderingar leder den till endimensionella lösningar på flerdimensionella problem.  Härmed menar jag att naturvetenskapen är skyldig till den rådande natursynen där natur och människa är separerade och där människan observerar natur från ett utifrånperspektiv.

gladakorNaturen kan ses på många olika sätt än det västliga. Den östliga traditionen ser naturen som helig och människan som en del av den. Här tycks många hitta den natursyn som ses som lösningen till miljöproblemen. Viktigt att komma ihåg är att trots där Buddism och Taoism har verkat har miljöproblem uppstått, därför vill jag efterlysa en ny natursyn. Etiska ståndpunkter med tillhörande moraliska handlingar anpassade efter nutidens sociala, kulturella och historiska sammanhang, som ersätter idealen som annars härstammar från 1600-talets män. Vi måste börja våga diskutera etik och moral samt vår relation till naturen.

Mer i ämnet:
Hermodsson. E, …där världen blir till en kritisk betraktelse, Bokförlaget ÅSAK, 2000
Hallgren.H, Det gröna skiftet – från industrialism till ekologism, Recito, 2009
Böhler.T, Vindkraft, landskap och mening, kap 4 Förståelsen av landskapet, 2000
Liedman S.E, Kunskapens makt och maktens kunskap, Forskning och framsteg no.4, 2004
Peterson A.L, Environmental Ethics 28, no 4, Toward a Materialist Environmental Ethic, 2006
Friberg, Hopi-indianernas bild av universum

Värdefullt skräp – Korrespondenterna SVTPlay

Idag såg jag avsnittet “Värdefullt skräp”  (Korrespondenterna) . Som humanekolog var jag imponerad hur de lyckats på 30 min visa avfallsfrågan så väl, även dess baksidor.  Att öka industrialiseringen av återvinning och materialanvändning, har inte bara positiva effekter utan också negativa.  I flertal länder finns det sedan decennier tillbaka ett försörjningssystem av just insamling av skräp. Arbetare som är beroende av denna inkomst men som har väldigt lite att säga till om och samtidigt arbetar under mycket osäkra förhållanden.

Det är lätt för mig som boende i väst att glorifiera att återvinna och skapa nytt värde av skräp, genom DIY, upcycling eller Cradle 2 cradle. Men om vi vill lära oss av tidigare misstag som vi sett vad gäller miljöfrågan, så måste vi se helheten! Ja, det är komplicerat och krävande men det är så det är och vill vi på riktigt finna långsiktiga lösningar måste vi ta hänsyn till detta. Genom att säga att det är för komplext menar vi samtidigt att vi inte är kapabla att lösa det, rent av att människan är ointelligent.