Way Out West gör det igen

Nyss blev det offentligt att Way Out West valde att köra vegetariskt, för andra året i rad. Förra året blev det en het debatt då festivalen meddelade sitt ställningstagande. Då bloggade jag på goteborgnonstop.se och mitt inlägg “Köttdebatten – en förlängning av den moderna tidens religion” kan läsas där.

Annars vill jag bara säga, gött jobbat Way Out West!

veggies

 

Advertisements

Ekofilosofi – Mina tankar om natursyn i relation till miljöfrågan

ekosystemtjänstJag skulle vilja börja denna reflektion om natursyn i relation till miljöfrågan med ett påstående; dagens rådande dominerande natursyn i väst är direkt kopplad till ekosystemets status. Observera att jag inte har uttalat mig om vilken karaktär statusen innehar. För att göra detta måste jag sätta det i relation till människan, som exempelvis kvalitén på ekosystemtjänster vi som art är beroende av. För enligt mig har naturen inget stadie som är varken rätt eller fel då naturen är under ständig förändring. För naturen existerar ingen tid, inget då eller sen utan jag tror snarare tidsuppfattningen är likt Hopi-indianernas ett enda oändligt nu där allt är sammankopplat.

Trots avsaknaden av ett optimalt stadie finns det ingen avsaknad av naturens egenvärde. Vi som människa har inte rätt att exploatera eller överutnyttja naturen bara för att vi kan. Samtidigt blir detta en paradox om jag skall hålla fast vid min ståndpunkt att för naturen finns inget rätt eller fel. Här kan jag endast till mitt försvar åter säga att, bara för att vi kan förstöra naturen ger det oss inte rätten att göra det utan istället medföljer ett ansvar. Samma ansvar jag som människa har att inte ta någon annans liv för att jag kan.

Hur påverkar då den dominerande natursynen miljöfrågan? Som Hermodsson väl beskriver i ..där världen blir till låter dagens naturvetenskap naturen delas in i primära och sekundära värden och hur vetenskapen tar bort den etiska dimensionen vilket därmed överlägger moralen på allmänheten. Men hur skall allmänheten kunna ta ansvar för naturen när vetenskapen som är likt en religion, har avsagt sig allt ansvar. I och med vetenskapens framhållning blir naturen endast kvantitativ och separerad i beståndsdelar.

I förlängningen blir naturen en plattform för experiment där experimenten i vetenskapens namn anses ”fria” från ansvar och objektiva. Moral anses vara hinder för forskning och framsteg. Naturvetenskapen skiljer på är och bör vilket leder till det negativa tillståndet naturen nu befinner sig i (för människan). Naturen ses som en resurs och något som skall tämjas eller övervinnas, ett ting utan egenvärde. Detta synsätt präglar så väl forskningen som den enskilda människans handlingar.

Många tycks argumentera för att roten till miljöfrågan är okunskap, jag skulle istället vilja mena att problemet är vilken typ av kunskap om naturen som är problemet. För kunskap om naturen i ett naturvetenskapligt perspektiv har vi i massor men då den skiljer på fakta och värderingar leder den till endimensionella lösningar på flerdimensionella problem.  Härmed menar jag att naturvetenskapen är skyldig till den rådande natursynen där natur och människa är separerade och där människan observerar natur från ett utifrånperspektiv.

gladakorNaturen kan ses på många olika sätt än det västliga. Den östliga traditionen ser naturen som helig och människan som en del av den. Här tycks många hitta den natursyn som ses som lösningen till miljöproblemen. Viktigt att komma ihåg är att trots där Buddism och Taoism har verkat har miljöproblem uppstått, därför vill jag efterlysa en ny natursyn. Etiska ståndpunkter med tillhörande moraliska handlingar anpassade efter nutidens sociala, kulturella och historiska sammanhang, som ersätter idealen som annars härstammar från 1600-talets män. Vi måste börja våga diskutera etik och moral samt vår relation till naturen.

Mer i ämnet:
Hermodsson. E, …där världen blir till en kritisk betraktelse, Bokförlaget ÅSAK, 2000
Hallgren.H, Det gröna skiftet – från industrialism till ekologism, Recito, 2009
Böhler.T, Vindkraft, landskap och mening, kap 4 Förståelsen av landskapet, 2000
Liedman S.E, Kunskapens makt och maktens kunskap, Forskning och framsteg no.4, 2004
Peterson A.L, Environmental Ethics 28, no 4, Toward a Materialist Environmental Ethic, 2006
Friberg, Hopi-indianernas bild av universum

Orsak och verkan – Sandy påminner oss om det grundläggande problemet

Trots att jag sitter tryggt här i London, påverkas även jag av stormen som skrämmer slag i USA. Det är mycket som står på spel, Obamas möjlighet till fortsatt styre och framför allt vår framtid och natursyn.  Jag har följt nyhetsrapporteringen kring stormen. På den amerikanska tv-kanalen NBC finns ett videoklipp som avslutas med “Sandy is going to get mad”.

Vad säger detta egentligen om vår natursyn? Jo, att naturen är en mäktig och farlig kraft som skall kontrolleras. Det talas väldigt lite om, varför detta sker. Kort och gott är det orsak och verkan. Människan har aldrig tidigare påverkat naturen så mycket som de senaste århundradena, vilket naturligtvis får konsekvenser. Konsekvenser som endast är negativa för människan för, för naturen finns inget rätt eller fel heller ingen tid.

Hur kan vi använda kunskapen om det förändrade klimatet till något produktivt? Något som leder till förändring istället för ytterligare strategi att motarbeta naturen och se den som något som skall tämjas?

 

“When people damage part of an ecosystem, it adapts by changing to a different kind – one that may not serve human needs as well as before “

– Gerry Marten

Marcus Larsson (1825-1864), Brinnande ångbåtar

Detta är ett verk jag hade chansen att se på utställning “Helvete” på Borås Konstmuseum i våras. Konstnären är känd för sina dramatiska motiv i tidens anda. Denna är från mitten av 1800-talet och visst liknar den helvetet, håller vi på att skapar oss ett helvete? Men om du tittar noga till höger finner du i det mörkaste partierna, ett stjärnfall…

Belyser den omtalade föreläsningen med Johan Rockström och Mattias Klum “Vår tid på Jorden”

Detta är ett klipp på 17 minuter av Mattias Klum (fotograf/filmare) och  Johan Rockström, även känd som medförfattare till Den stora förnekelsen, där de berättar om deras nya bok “Vår tid på jorden” .

Som humanekolog reagerar jag på vissa uttryck och granskar budskapets natursyn. Naturen benämns som outnyttjade resurser vilket speglar synen på naturen som resurs, rätt för människan att bruka.  Det diskuteras kring  företagens och vår välfärds beroende av naturens tillstånd.

Men kanske är det på detta sätt miljöfrågan skall kommuniceras för att företagsvärlden skall motiveras att  agera och satsa på naturen?
Denna föreläsning är ett typexempel riktad till de ljusgröna och ett klipp som skulle uppröra många mörkgröna. Men som Johan nämner behöver vi integrera den högra- och vänstra-hjärnhalvan för att förstå miljöfrågan. Vilket jag tänker som en integration mellan de ljusgröna och mörkgröna värderingarna.

Sammanfattningsvis tycker jag de lyckas bra trots allt med detta klipp, en pedagogisk och visuell presentation. Att slippa domedags-ångesten och pekpinnen samt urtråkiga grafer är alltid positivt. Det jag saknar är trots allt etiken, vetenskapen har avsagt sig etikens dimension men vill vi ta miljöfrågan på allvar behöver vi integrera vetenskapen och etiken. För som Johan säger miljöfrågan går att lösa med helhetsperspektiv. Hagainitiativet står bakom föreläsningen.