Måste ses!

I dag blir det nya vi köper snabbt gammalt och elektronikprodukter är skapade så att de går sönder inom en viss tid. Allt för att öka vår konsumtion. Varför accepterar vi det och konsumerar mer? Har vi konsumtionsplikt?
slit och släng

Advertisements

Sevärt på SVTPlay och UR

lönesänkarnaLönesänkarna

Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga människor till del. Det har pågått i trettio år. Hur blev politikerna så överens om att göra näringslivet rikare på löntagarnas bekostnad?

encivilisationikrisCivilisationens kris

Finns det ett samband mellan världens olika kriser? Är klimatförändringar, livsmedelsbrist, finanskris, terrorhot och militarism symptom på ett samverkande globalt systemfel? Den brittiske säkerhetsforskaren dr Nafeez Mosaddeq Ahmed tar oss med på en resa där han försöker få oss att förstå sambanden mellan kriserna som hotar vår civilisation. Han menar att det bara är genom att se sambanden mellan de globala kriserna som vi kan hitta lösningar och rädda oss själva och vår planet. Dokumentären är baserad på boken “A user’s guide to the crisis of civilization: and how to save it.”

systemfelSystemfel som hotar världen

Hur fungerar egentligen vårt nuvarande samhällssystem? Bankerna tjänar allt mera pengar samtidigt som vanliga människor lever på lånade medel. En analys av dagsläget utifrån rubriker som: imperier, bankväsende, terrorism, resurser och framsteg. Vi möter tänkare som ger oss sin bild av den krisande världsekonomin och människans situation i dagens globala samhälle. Många som kommer till tals är övertygade kapitalister som är kritiska till dagens kapitalism. Hur kan alternativa tankesätt och lösningar inför framtiden se ut?

egyptenikrisEgypten i kris

Amerikansk dokumentär från 2013. Den egyptiska armén hjälpte det muslimska brödraskapet till makten. Nu gör den allt för att krossa rörelsen. Det här är historien om vad som hände bakom kulisserna fram till massakern på Ramsestorget den 16 augusti i år.

microtopiaMicrotopia

I Jesper Wachtmeisters nya dokumentär Microtopia presenteras en handfull personer världen runt som tagit compact living till en helt ny nivå i absolut miniformat. I den framväxande rörelsen för micro-boende ryms både frihetssträvan, arkitektoniska experiment och kritik mot konsumtionssamhället. Är det dags att kliva av ekorrhjulet, lämna den rådande normen kring arbete och konsumtion, sälja bostaden och flytta in i en poncho?

Ett nödvändigt anti-rasistiskt initiativ – Tea Time

Att främlingsfientliga partier vinner mark i Europa är dessvärre allt vanligare. Frågar du mig så anser jag att detta är ett symptom på missnöjet systemet skapar. Men det är så mycket enklare att skylla på en grupp människor än ett sjukt system, där exempelvis krig är en förutsättning för tillväxt. Strax innan jag flyttade hem från Oslo gick jag med i Tea Time, ett initiativ av  Antirasistisk Senter . Tea Time är arrangerat genom att muslimska familjer bjuder hem icke muslimska familjer. Bakgrunden till initiativet är statistiken som pekar på att etniska nordmän som känner personer med minoritetsbakgrund har mindre fördomar. Siffrorna visar också att få etniska nordmän har vänner med minoritetsbakgrund. Tea Time är ett sätt att mötas! Det har hittills anordnats 3000 te-sällskap och 500 muslimska familjer har öppnat sina hem.

Finns det något liknande i Sverige?

På Norges motsvarighet till SVT, NRK finns ett klipp om Tea Time. Klicka på länken eller på någon av bilderna för att se det.

 

Familjen Thaythay möter familjen Jacobsen

muslimskfamilj Ickemuslimskfamilj banner

#climatemonday – upp till bevis

Endast några dagar efter att SVT:s chef för Aktuellt, Eva Landahl, hamnat på Miljöaktuellts “Svarta listan” meddelar SVT om sin storsatsning #climatemonday.

Syftet är att “samla nyheter, forskarnas kunskap, experternas svar och era observationer, tips, frågor och berättelser under ett och samma tak. ”

Jag hoppas att detta kan föra oss framåt, mot handling och konkreta lösningar. Att belysa bromsklossarna och få förståelse varför det går så trögt globalt. Att identifiera hinder och problem är enkelt men jag hoppas att denna satsningen framför allt ger oss konkreta exempel hur vi sedan kan motverka hindren och lösa problemen. Allt annat har vi hört förut så låt inte detta bli en upprepning av vad vi allaredan vet. Kunskapen om miljöfrågan har vi, nu krävs handling.

Kan detta bli den viktigaste hashtaggen för miljön? Upp till bevis.

#climatemonday

Bild

Samma gamla ineffektiva visa

I slutet av oktober överbelamrades sociala medier av kommentarer om TV4s Kalla Fakta inslag ”Drömmen om levnadslön”, som granskade H&Ms arbetare och deras löner i länder som Kambodja. Det som lyfts fram är de extremt låga lönerna och de fruktansvärda arbetsförhållandena. Inslaget var ett typiskt vinklat inslag och som miljömedveten tittare är jag besviken. Besviken på utförandet av inslaget och den uttjatade moralvisan. Självklart anser jag att vi konsumenter skall informeras om arbetarnas situation men frågan som TV4 borde ställt är, hur kan vi föra en dialog med H&M för att få så stor förståelse för problematiken som möjligt? Det är detta som leder till effektiva långsiktiga  förändringar!

Vad jag som tittare saknar är, mer information om hur processen ser ut i landet. Vad kan företagen göra och kan jag som konsument påverka? Vad hindrar H&M från att förbättra situationen?

Om frågor som dessa och grunden till programmet var att skapa förändring, tror jag att programmet hade sett helt annorlunda ut. Istället blev det ett program som sa allt det vi visste, människorna som producerar våra kläder kan knappt överleva för att vi skall kunna köpa i H&Ms ord ”mode och kvalité för det bästa priset”. Att folk ens är förbluffade och upprörda chockar mig faktiskt. Det här är ingen nyhet.

Programmet har inte varit helt meningslöst trots allt. H&M-aktien sjönk i oktober, demonstrationer där människor låtsas svimma utanför H&Ms huvudkontor har anordnats, Facebook-grupper som uppmanar till bojkott av H&M och ett flertal debattinlägg samt krismöte mellan H&M och politiker, är några av resultaten. Den stora frågan är, kommer programmet leda till en effektiv långsiktig förändring?

Nej, så länge vi inte för en dialog mellan de olika intressenterna kommer vi inte nå den förändringen många önskar. Genom att läsa ”Köpläge för långsiktiga” i Privata Affärer förstår du varför. Artikeln om H&Ms aktie avslutas med ”Är du långsiktig ska nuvarande svacka därför ses som ett köptillfälle på några års sikt. På kort sikt är däremot periodvis svag efterfrågan och ökade lönekostnader i Asien två orosmoln”. Läser du även debattartikeln av Johan Norberg där han använder argument som ” De har dokumenterat att bland det effektivaste vi i väst kan göra för att minska världsfattigdomen är fri handel så att fattiga människor, särskilt kvinnor, får arbeten i exportindustri”, förstår du varför problemet kvarstår.Värdegrunderna i debatten är vars motsatser.

Förhoppningsvis leder resultatet av inslaget även till att H&M siktar högre än ”branschledande inom sociala frågor” för att vara branschledande inom textilindustrin vad gäller sociala frågor är inte särskilt imponerande. Vi kan också hoppas att media lär sig att närma sig företagen och föra en dialog samt fokusera på långsiktiga förändringar.

Och snälla TV4, tänk åtminstone på vilka annonsörer ni har i reklampauserna när ni visar inslag av denna typ, dubbelmoral i högsta grad.

Värdefullt skräp – Korrespondenterna SVTPlay

Idag såg jag avsnittet “Värdefullt skräp”  (Korrespondenterna) . Som humanekolog var jag imponerad hur de lyckats på 30 min visa avfallsfrågan så väl, även dess baksidor.  Att öka industrialiseringen av återvinning och materialanvändning, har inte bara positiva effekter utan också negativa.  I flertal länder finns det sedan decennier tillbaka ett försörjningssystem av just insamling av skräp. Arbetare som är beroende av denna inkomst men som har väldigt lite att säga till om och samtidigt arbetar under mycket osäkra förhållanden.

Det är lätt för mig som boende i väst att glorifiera att återvinna och skapa nytt värde av skräp, genom DIY, upcycling eller Cradle 2 cradle. Men om vi vill lära oss av tidigare misstag som vi sett vad gäller miljöfrågan, så måste vi se helheten! Ja, det är komplicerat och krävande men det är så det är och vill vi på riktigt finna långsiktiga lösningar måste vi ta hänsyn till detta. Genom att säga att det är för komplext menar vi samtidigt att vi inte är kapabla att lösa det, rent av att människan är ointelligent.

Domedagens framgång reflektioner kring Kobra avsnitt 1

Människor bygger bunkrar, norska staten står för en fröbank i fall jordytan utplånas, amerikanska myndigheten CDC (hälsoberedskap) har en handlingsplan för en zombieapokalyps och Domedagsklockan flyttades en minut närmare midnatt i januari. Att jordens undergång förutspås att gå under enligt MAYA-kalendern 21 december 2012, är det få som missat. Sanningen är den att biten av stentavlan som beskriver vad som skall hända är borta och  utsagorna är spekulationer.

Personligen tror jag att det sker en förändring, en form av omställning. En omställning och katastrof jag vet många inom miljörörelsen med glädje välkomnar. Vad som helst för att få till en förändring. Dessvärre kan fruktansvärda katastrofer drabba oss då vi har byggt ett globalt samhälle som är beroende av att jordens biosfär är i balans. För vad är våra maskiner utan energi, en dator utan ström är värdelös, funktionsmässigt.

För någon vecka sedan var jag på Transition Network Conference 2012 med tema “Building Resilience in Extraordinary Times”, här presenterades ett antal förslag och omställningen var i full fart sedan länge. Lokala valutor och självförsörjning var det dominerande taktikerna. Men likt en man jag träffade där som arbetar med försvar och bygga resiliens i krigsdrabbade byar, saknade vi planer för en katastrof. Så till och med i Omställningsrörelsen diskuteras inte dessa frågor utan man räknar med en övergång. Har skrivit kort om mina dagar under konferensen på Omställningens blogg, här.

Kobras reportage låter oss möta svenska myndigheten Samhällsskydd och beredskap vilka är de som skall agera utifall något händer och där verkar det inte förberedas för någon undergång. Vad som än händer den 21 december är det inte osannolikt att katastrofer kommer inträffa i framtiden. Jag försöker bearbeta denna tanke med att konkret leta alternativ till den rådande världsordningen, exempelvis cirkulär ekonomi och permakultur. Att om det sker en katastrof eller omställning kunna agera och presentera alternativ, det är vad jag ser som min plan inför en kommande katastrof.