Tydligt och klart. Fördelningen av USA:s välstånd.

Advertisements

Ett nödvändigt anti-rasistiskt initiativ – Tea Time

Att främlingsfientliga partier vinner mark i Europa är dessvärre allt vanligare. Frågar du mig så anser jag att detta är ett symptom på missnöjet systemet skapar. Men det är så mycket enklare att skylla på en grupp människor än ett sjukt system, där exempelvis krig är en förutsättning för tillväxt. Strax innan jag flyttade hem från Oslo gick jag med i Tea Time, ett initiativ av  Antirasistisk Senter . Tea Time är arrangerat genom att muslimska familjer bjuder hem icke muslimska familjer. Bakgrunden till initiativet är statistiken som pekar på att etniska nordmän som känner personer med minoritetsbakgrund har mindre fördomar. Siffrorna visar också att få etniska nordmän har vänner med minoritetsbakgrund. Tea Time är ett sätt att mötas! Det har hittills anordnats 3000 te-sällskap och 500 muslimska familjer har öppnat sina hem.

Finns det något liknande i Sverige?

På Norges motsvarighet till SVT, NRK finns ett klipp om Tea Time. Klicka på länken eller på någon av bilderna för att se det.

 

Familjen Thaythay möter familjen Jacobsen

muslimskfamilj Ickemuslimskfamilj banner

Samma gamla ineffektiva visa

I slutet av oktober överbelamrades sociala medier av kommentarer om TV4s Kalla Fakta inslag ”Drömmen om levnadslön”, som granskade H&Ms arbetare och deras löner i länder som Kambodja. Det som lyfts fram är de extremt låga lönerna och de fruktansvärda arbetsförhållandena. Inslaget var ett typiskt vinklat inslag och som miljömedveten tittare är jag besviken. Besviken på utförandet av inslaget och den uttjatade moralvisan. Självklart anser jag att vi konsumenter skall informeras om arbetarnas situation men frågan som TV4 borde ställt är, hur kan vi föra en dialog med H&M för att få så stor förståelse för problematiken som möjligt? Det är detta som leder till effektiva långsiktiga  förändringar!

Vad jag som tittare saknar är, mer information om hur processen ser ut i landet. Vad kan företagen göra och kan jag som konsument påverka? Vad hindrar H&M från att förbättra situationen?

Om frågor som dessa och grunden till programmet var att skapa förändring, tror jag att programmet hade sett helt annorlunda ut. Istället blev det ett program som sa allt det vi visste, människorna som producerar våra kläder kan knappt överleva för att vi skall kunna köpa i H&Ms ord ”mode och kvalité för det bästa priset”. Att folk ens är förbluffade och upprörda chockar mig faktiskt. Det här är ingen nyhet.

Programmet har inte varit helt meningslöst trots allt. H&M-aktien sjönk i oktober, demonstrationer där människor låtsas svimma utanför H&Ms huvudkontor har anordnats, Facebook-grupper som uppmanar till bojkott av H&M och ett flertal debattinlägg samt krismöte mellan H&M och politiker, är några av resultaten. Den stora frågan är, kommer programmet leda till en effektiv långsiktig förändring?

Nej, så länge vi inte för en dialog mellan de olika intressenterna kommer vi inte nå den förändringen många önskar. Genom att läsa ”Köpläge för långsiktiga” i Privata Affärer förstår du varför. Artikeln om H&Ms aktie avslutas med ”Är du långsiktig ska nuvarande svacka därför ses som ett köptillfälle på några års sikt. På kort sikt är däremot periodvis svag efterfrågan och ökade lönekostnader i Asien två orosmoln”. Läser du även debattartikeln av Johan Norberg där han använder argument som ” De har dokumenterat att bland det effektivaste vi i väst kan göra för att minska världsfattigdomen är fri handel så att fattiga människor, särskilt kvinnor, får arbeten i exportindustri”, förstår du varför problemet kvarstår.Värdegrunderna i debatten är vars motsatser.

Förhoppningsvis leder resultatet av inslaget även till att H&M siktar högre än ”branschledande inom sociala frågor” för att vara branschledande inom textilindustrin vad gäller sociala frågor är inte särskilt imponerande. Vi kan också hoppas att media lär sig att närma sig företagen och föra en dialog samt fokusera på långsiktiga förändringar.

Och snälla TV4, tänk åtminstone på vilka annonsörer ni har i reklampauserna när ni visar inslag av denna typ, dubbelmoral i högsta grad.

Passa på att få boken “Vår tid på jorden : välfärd inom planetens hållbara gränser”

Fick igår veta av Postkods lotteriet att de delar ut boken “Vår tid på jorden : välfärd inom planetens hållbara gränser” av Mattias Klum och Johan Rockström, alltså boken jag nämnde härom dagen. Barnsligt enkelt att få ett exemplar, dock begränsat antal!

Maila ditt namn och adress till vinn@postkodlotteriet.se och håll tummarna

boken299 kr Bokus

 

Belyser den omtalade föreläsningen med Johan Rockström och Mattias Klum “Vår tid på Jorden”

Detta är ett klipp på 17 minuter av Mattias Klum (fotograf/filmare) och  Johan Rockström, även känd som medförfattare till Den stora förnekelsen, där de berättar om deras nya bok “Vår tid på jorden” .

Som humanekolog reagerar jag på vissa uttryck och granskar budskapets natursyn. Naturen benämns som outnyttjade resurser vilket speglar synen på naturen som resurs, rätt för människan att bruka.  Det diskuteras kring  företagens och vår välfärds beroende av naturens tillstånd.

Men kanske är det på detta sätt miljöfrågan skall kommuniceras för att företagsvärlden skall motiveras att  agera och satsa på naturen?
Denna föreläsning är ett typexempel riktad till de ljusgröna och ett klipp som skulle uppröra många mörkgröna. Men som Johan nämner behöver vi integrera den högra- och vänstra-hjärnhalvan för att förstå miljöfrågan. Vilket jag tänker som en integration mellan de ljusgröna och mörkgröna värderingarna.

Sammanfattningsvis tycker jag de lyckas bra trots allt med detta klipp, en pedagogisk och visuell presentation. Att slippa domedags-ångesten och pekpinnen samt urtråkiga grafer är alltid positivt. Det jag saknar är trots allt etiken, vetenskapen har avsagt sig etikens dimension men vill vi ta miljöfrågan på allvar behöver vi integrera vetenskapen och etiken. För som Johan säger miljöfrågan går att lösa med helhetsperspektiv. Hagainitiativet står bakom föreläsningen.